Huden är en genomtränglig barriär då det är vårt största organ. Just därför är det extra viktigt att du använder produkter som stärker – och inte skadar – denna ömtåliga barriär.
Huden är väldigt absorberande, vilket du märker när du smörjer in dig. Egentligen bör vi inte lägga något på huden som vi inte kan äta.
Detsamma gäller för hårvårdsprodukter och munvårdprodukter. Det är helt enkelt bättre både för dig, naturen och djuren med naturliga produkter.
I den här artikeln går vi igenom vilka kemikalier vi tycker du ska hålla utkik efter i badrumsskåpet. Om du redan har några av dem i dina produkter kan det vara en god idé att göra en utrensning och ersätta dem med bättre alternativ.
Alla hår- och hudvårdsprodukter som säljs på Glimja. se är helt fria från skadliga konserveringsmedel, syntetiska tillsatser, djurrester och annat som varken är bra för oss eller jorden på sikt.
Våra produkter innehåller istället naturliga ingredienser så som ekologiska oljor, fetter och vaxer, vitaminer, växter och örter, eteriska oljor etc. De har vårdande och läkande egenskaper som lägger grunden för långsiktig hälsa och hållbarhet.
17 skadliga ämnen i vanlig kroppsvård
För enkelhetens skull har vi skapat en lista på de mest skadliga ämnena som finns i hud och hårvård. Så att du kan kolla om produkterna du använder i vardagen innehåller ämnen som vi alla bör undvika.
Värt att veta är att en del av dessa ämnen även finns i så kallad ”naturlig/ekologisk kroppsvård”. Därav finns det många ekologiska märken vi ej har valt att sälja.
Inget av det på listan under säljs i några av våra produkter.
1. Allt som börjar och slutar på: TEA, DEA, och MEA
DEA och MEA är hormonförstörande kemikalier som är kända som Cocamide DEA eller Lauramide DEA och de framkallar cancerogena nitrater och nitrosaminer. De används som lösningsmedel och rengörare.
TEA kan genomgå nitrosation när det kommer i kontakt med andra kemikalier och blir då en cancerogen nitrosam. TEA är en förkortning för triethanolamin och används som förtjockningsmedel. Det är allergent och irriterande och kan släppa ifrån sig små mängder av formaldehyd som är cancerogent.
2. Phenoxyglycerin och Fhenoxyetanol
Phenoxyethanol är ett syntetiskt konserveringsmedel, som tillsammans med ethylglycerin används för att framställa Phenoxyglycerin. Båda är syntetiska kemikalier.
Fenoxyetanol tillverkas genom en reaktion mellan fenol och etylenoxid, som är ett gitigt ämne. Fenol tillverkas av petrokemikalien bensen som är cancerframkallande, men också av propen.
Detta har tyvärr blivit ett populärt konserveringsmedel i ekologisk hudvård som ett substitut för parbener.
3. BHA & BHT
BHA och BHT är kända allergi-framkallande ämnen som används för att produkter inte ska härskna. I djurförsök av dessa ämnen uppträdde förändringar på immunsystemet och blodbilden, på sköldkörteln och levern.
Båda ämnen ansamlas i mänsklig vävnad och når fostret. De kan utan problem ersättas av den naturliga antioxidanten Tocopherol (vitamin E). Det finns ingen anledning att använda dem längre, ändå görs det.
4. Propylenglykol
Propylenglykol används som ett bakterie- och svampdödande ämne. Det förstärker den konserverande effekten om det används tillsammans med parabener. Ämnet misstänks vara störande för hjärna, lever och njure. Dessutom irriterar det huden.
Propylenglykol är en aktiv substans som också återfinns i bilmotorn som kylmedel, i flygplanens kylanläggningar, gummirengöring, kuddar med polyuretan, i färg, lim, emalj, lacker samt i många produkter som lösningsmedel.
5. Tensiderna: Sodium Laureth Sulfate/ Sodium Lauryl Sulfate (SLS/SLES)
SLS är ett ämne som gör att det löddrar i många produkter. SLS kan reagera med andra ingredienser som tex DEA, MEA och TEA och bildar då nitrosaminer som är cancerogena.
SLS förändrar hudstrukturen och tillåter andra kemikalier att tränga djupare in i din hud och låter således fler kemikalier nå blodbanorna. Tar även bort hudens naturliga fett (används i industri-avfettning).
Det finns nästan 16.000 studier i biblioteket hos PubMed vetenskap som alla påvisar toxiciteten hos denna kemikalie. Andra namn för denna kemikalie är sodium lauryl sulfate, sodium laureth sulfate, sodium dodecylsulfate, sulfuric acid, sodium salt sulfuric acid, A12-00356, Akyposal SDS, Aquarex, natrium lauryl sulfat.
6. Syntetiska konserveringsmedel
De nedan nämnda ämnena är speciellt kända för att orsaka allergiska reaktioner och hudirritation eller avge det cancerframkallande ämnet formaldehyd: Methylchloroisothiazolinon, Methylisothiazolinon, 2-bromo-2-nitropropan-1,3-diol, diazolidinyl urea, DMDM hydantoin, imidazolidinyl urea, quaternium 15.
Även dessa är farliga konserveringsmedel: p-Phenylenediamine (giftigt hårfärgande ämne), Xylene, Toluene (lösningsmedel i bla. nagellack) , Methyldibromo Glutaronitrille, Laurylpyridinium Chloride, Dichlorobenzyl Alcohol, Diazlidinyl Urea, Bromochlorophene, Chlorphenesin, Chlorothymol.
Mer farliga kemikalier att undvika: Benzophenone 1, Benzophenone 3, Etylhexyl methoxycinnamate i solkrämer (läs mer om detta här)
7. Silikoner: Cykliska siloxaner
Cykliska siloxaner är silikoner som ofta finns i smink, hud- och hårvårdsprodukter. Det är en grupp silikoner som verkar mjukgörande och gör så att huden eller håret känns lent.
Vanliga cykliska siloxaner är cyclotetrasiloxane (D4), cyclopentasiloxane (D5) och cyclohexasiloxane (D6). De går de under samlingsnamnet cyclomethicone. Se efter alla ord som innehåller ”cone” eller ”siloxane”.
Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har nu klassificerat D4 och D5 som svårnedbrytbara; de kan ansamlas i vävnader hos människa och stanna i naturen. Man misstänker den kan påverka lever och andningsorgan. D4 är numera förbjuden i kosmetiska produkter. Den 31 januari 2020 begränsades även D5 till 0,1% i kosmetiska produkter, D6 kvarstår.
8. Tensiderna: Trideceth, Laureth, Ceteareth, Glycereth och Steareth
Tensider skrivs ut på produktetiketten bla. som ingredienser med ändelsen -eth. Allting som börjar på tex Trideceth- eller Laureth- (med vilket tal eller ordsammansättning som helst) är giftigt både för vattenlevande organismer och kroppen.
Tvättaktiva ämnen är de skumbildande emulgeringsmedel sk. tensider som finns i vanlig och vissa ekologiska schampo, dusch och handtvål.
De är framställda för att lösa upp fett och smuts, och hålla det i en flytande form fram tills de tvättas bort. Alla tensider löser upp fett och kan därmed också ta bort hudens naturliga fettämne, talg, som leder till torr hud och torr hårbotten.
De tvättaktiva ämnena kan också tränga in i cellmembranen och därmed irritera huden.
Några tensider irriterar mer än andra, t. ex. tar natriumlaurylsulfat och sodiumlaurylsulfat bort det naturliga, skyddande fettlagret och gör huden torr och mer utsatt.
Även Cocomidopropyl Betaine och Ammoniumlaurylsulfat, vilka används i viss ekologisk hårvård är mindre bra tycker vi , så vi har valt att inte sälja produkter med det.
I hårvården på Glimja.se används istället "snälla" tensider som i tex. 100% Pure´s schampon. Om du inte vill ha tensider alls i håret ska du satsa på schampottvålar från Nea of Sweden, Grön Lycka, Malin i Ratan, Vermont soap eller Akamuti.
9. Parabener: Buthyl-, Methyl-, Ethyl-, Propyl-, Bensyl-
Propylparaben, Methylparaben och alla andra parabener som används som konservering bör undvikas. Dryga dussinet vetenskapliga studier har visat att parabener har en östrogenliknande effekt.
Kroppen kan reagera på det falska hormonet eller hindras från att reagera när ett riktigt hormon bildas.
Man har också vetenskapligt visat att parabener som finns i exempelvis deodoranter och krämer tas upp genom huden och ansamlas i vävnad.
Sammantaget säger detta inte att parabener ger cancer. Det säger heller inte att parabener inte ger cancer.
Den vetenskapliga världen anser att ämnen som konsumentprodukter bör studeras närmare och det tar tid. Dr Philippa D. Darby laboratorietekniker från England, använde kromatografi och masspektrometri för att se om 20 prover av bröstcancer vävnad innehöll parabener.
Forskarna säger att de fann sex olika typer av parabener i vävnaden och alla prover innehöll parabener. De säger att den genomsnittliga koncentrationen av alla typer av parabener i proverna var ungefär lika med det belopp som ledde bröstcancerceller att växa i provrör i tidigare studier.
Darby säger att ett brett spektrum av ämnen kan imitera östrogen, inklusive vissa bekämpningsmedel, kosmetika och rengöringsmedel, och det är möjligt att aluminium salter och andra oorganiska östrogenrelaterade ämnen som kallas ”metalloestrogens” kan störa den normala hormonella signaleringen i bröstet ytterligare.
Darby säger också att människors bröst idag utsätts för en mängd olika miljö-östrogena förolämpningar.
Enligt Darby är aluminium från deodoranter särskilt oroande eftersom det tillämpas på ett område nära bröstet, och stannar kvar på huden. Deodoranter används ofta efter rakning, vilket gör det lättare för aluminiumsalter att komma in i blodomloppet.
Studier har också visat att aluminium salter kan tränga igenom mänsklig hud under armarna. Darby säger dock att mycket mer forskning behövs innan de kan börja fastställa de samlade effekterna av alla dessa kemikalier.
Informationscentret Miljo och Sundhed har klassat Butylparaben, Propylparaben och Isotylparaben med “hög miljöfara”. Kan också heta: Parahydroxybenzoic syra, Bensylparahydroxybenzoic syra , Metyl-parahydroxybenzoic syra, Etylparahydroxybenzoic syra. Propyl-parahydroxybenzoic syra eller Butyl-parahydroxybenzoic syra.
10. Aluminium
Aluminium Sesquichlorohydrate, Aluminium Chloride, Aluminium Chlorohydrex PG och Aluminium Chlorohydrate är alla skadliga ämnen som används i deodoranter.
De är syntetiska aluminiumsalter som täpper till porerna och det kan skada svettknölarna och ge inflammatoriska reaktioner. Observera att naturligt aluminiumsalt somalun eller potassium alum inte är farligt.
Kroppens reningssystem utsöndrar gifter och slagg via svettkörtlarna, vilket innebär att aluminiumklorid bidrar till minskad avgiftning och rening i kroppens lymfsystem. Kroppen tar upp ämnen extra lätt just i armhålan och då särskilt efter rakning, som lätt kan skada huden.
11. Emulgatorer: Mineraloljor, Polysorbate 20 och alla nummer
Emulgatorer är de olje- eller fetthaltiga delarna av emulsionen. De förhindrar uttorkning och skyddar huden eftersom de smörjer och mjukgör.
De flesta vanliga hudvårdsprodukter använder syntetiskt framställda emulgatorer som t. ex. mineraliska oljor (paraffinvax och vaselin). Mest på grund av att de är billiga och stabila.
Mineralisk olja lägger en hinna över huden och förhindrar den att andas, förhindrar utsöndringen av slaggprodukter och kan därmed irritera huden.
Andra syntetiska emulgatorer är till exempel silikoner (methicone och dimethicone). I likhet med de mineraliska oljorna kan silikoner påverka hudens förmåga att skilja ut avfallsämnen och därmed irritera huden. Silikoner är för övrigt inte heller biologiskt nedbrytbara.
Paraffinoljor utvinns ur restprodukter vid råoljedestillation. De är lätta att hantera och billiga, så de används tyvärr flitigt. Går ofta under namnen Mineral Oil, Paraffinum Liquidum, Vaselin, Paraffin, Vit mineralolja, Medicinsk vitolja, Oleum petrolen, Oleum vaselini, Paraffinum, Vaselin Oil, E 905, Paraffin Oil, Liquid paraffin.
Polysorbate 20 och med andra nummer bakom är skadliga emulgatorer. Polysorbater är syntetiska och tillverkas storskaligt inom industrin och rester av etylenoxid kan finnas kvar i kemikalien.
Polysorbater används även ofta i ekologisk tvål, vi har valt att inte sälja det för säkerhetskull.
12. Allt som innehåller orden: PPG och PEG (polyethylenglykol)
PPG och PEG är så kallade etoxilerade ingredienser som framställs i tunga kemiska processer som kräver mycket stränga säkerhetsåtgärder. PEG framställs syntetiskt av propangas.
Dessa mycket farliga ämnen anses vara praktiska och billiga som tex emulgatorer, bindemedel och mjukgörare. De kan finnas i makeup, hudvård, shampo, balsam, våtservetter till barn m. m.
De kan göra huden mer genomsläpplig och slussa in skadliga ämnen. De anses vara hormonstörande och cancerframkallande. Cancerframkallande därför att det vid nedbrytning kan släppa små mängder av formaldehyd. I innehållsförteckningar står de listade som PEG-8, Peg-100 Stearate osv.
13. Ftalater
Ftalater är mjukgörande kemikalier som används mycket i plast. Ftalater är ett samlingsnamn på en stor grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra.
Ftalater ändvänds i parfymerade skönhetsprodukter som till exempel konventionell parfym, krämer, tvål och schampo för att doften ska vara längre.
Ftalater kan finnas i parfymer, vinyl-/PVC-golv, äldre leksaker, badbollar, gymbollar, träningsmattor m. m. Och tyvärr finns det ofta fortfarande i rakkrämer, smink och hudkrämer trot att EU förbjudit många.
Därav är det alltid bäst att köpa naturlig kroppsvård och byta ut plast hemma i köket. Det kan skrivas ut som dibutyl och diethylhexyl.
14. PFAS
Inom kosmetika hittas PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) oftast i vattenfast smink. PFAS är en stor grupp ämnen som är utvecklade för att motstå smuts, fett och vatten. De mest kända PFAS-ämnena PFOS och PFOA.
När de kommer ut i naturen bryts de inte ner, utan stannar kvar och kan lagras i växter och djur. Det stannar kvar länge i våra kroppar och i vår miljö.
Vi får på så vis i oss ämnena när vi dricker vatten och via livsmedel som fisk, ägg och frukt. Utsläpp till naturen sker vid tillverkningen av produkter (som till exempel köksredskap med Teflon).
Dessa ämnen förs över via moderkakan och modersmjölken till foster och ammade spädbarn. Studier visar att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
200 PFAS-ämnen är förbjudna inom EU, men mycket andra PFAS-ämnen är fortfarande tillåtna.
PFAS ingredienser kan heta; PTFE, Polytef, Polytefum, alla ord som innehåller ”perfluoro” eller ”polyfluoro”, C9-15 Fluoroalcohol phosphate, Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy Difluoroethyl Peg Phosphat, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorooctyl triethoxysilane.
15. Triclosan och flour
Triclosan används som antibakteriellt medel i bla. tandkrämer och diskmedel. Det är mycket skadligt för naturen och ifrågasatt för människans hälsa – då det verkar som att det kan ha cancerogena effekter.
Som tur är har detta ämne minskat markant inom skönhetsprodukter under senare år. Vi rekommenderar inte flour i tandkräm, det är dock en uppsats för sig.
16. Dioxin
Dioxin har identifierats som en av de 216 kemikalier som kopplas till bröstcancer i djurförsök på råttor (Cancer’s 2007, artikel om cancerogener).
Faran med dioxinerna påtalades första gången redan 1965 och bekräftades senare (1978) men används trots detta i dagens hår- och hudprodukter.
Sedan FDA erkände farorna kring 1985, så har det påtalats att tillverkare bör undvika dessa gifter alternativt minska dem så att de ligger på doser under 10 ppm.
2005 publicerades en undersökning av USFDA (Federal Drug Administration, USA) som visade att av 7 undersökta tampongmärken av välkända, konventionella märken, innehöll alla mätbara halter av dioxin. Så ekologiska tamponger bör vara ett självklart val.
Vi människor får i oss mest dioxiner och PCB via maten, bla. från fet fisk. Läs gärna mer om det hos livsmedelsverket.
17. Nanopartiklar
Nanopartiklar är partiklar eller ämnen som är i nanostorlek (extremt små). De är därför väldigt reaktiva och kan lätt interagera med våra celler och transporteras via blodet in till våra hjärnor.
Inom kosmetika kan nanopartiklar förekomma i solkrämer. Nanopartiklar kan förekomma i det mesta som förpackningar, livsmedel och textiler. Partiklarna har även dålig miljöpåverkan.
På Glimja har vi nolltolerans mot nanopartiklar. Det gäller inte bara kosmetika utan även övriga kategorier som livsmedel, leksaker, hus och hem med flera.
