I första avsnittet av Hälsodjungeln möter Glimjas hälsoexpert Emma Köhn hälsocoachen och folkhälsovetaren Frida Nyman för ett samtal om holistisk hälsa, tarmhälsa och anti-inflammatorisk livsstil. De pratar om allt från kost, sömn och stress till varför små, hållbara förändringar ofta är mer värdefulla än extrema dieter och hälsotrender.
Se, lyssna eller läs – välj det som passar dig
🎧 Lyssna på avsnittet i Spotify
Transkribering av avsnittet
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (00:00)
Du är ju en av våra hälsoexperter numera.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (00:04)
Ja, superkul.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (00:07)
Vi är verkligen taggade på att ha dig med i gänget och att få ta del av din kunskap. Vi ska gå in på allt möjligt under det här avsnittet, men jag tänker att du kan börja med att berätta lite om dig själv och din bakgrund.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (00:28)
Absolut. Jag är i grunden folkhälsovetare och har jobbat med folkhälsofrågor under flera år. Jag är även hälsocoach, kostrådgivare och utbildad stresspedagog. Jag brinner verkligen för hälsa och har gjort det under lång tid.
De senaste åren har jag drivit eget företag där jag hjälper individer att stärka sin hälsa på olika sätt. Jag är väldigt intresserad av växtbaserad kost, tarmhälsa, stress och nervsystemet och hur allt det påverkar oss. Jag tycker också att det är spännande hur man med ganska enkla verktyg kan stärka sin hälsa otroligt mycket. Många av de sakerna är dessutom gratis – små förändringar kan göra stor skillnad.
Så en hälsonörd kanske man kan kalla mig.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (01:30)
Som alla på Glimja. Det är väl den röda tråden här. Vi ska gräva ner oss i hur allt hänger ihop ordentligt i dag.
Eftersom det är första avsnittet vill jag också presentera mig själv lite snabbt för er som inte känner till mig. Vissa kanske känner igen mitt namn från nyhetsbreven eller Glimjas bloggartiklar. Det är där jag har synts tidigare, och numera även här. Jag tycker att det ska bli väldigt roligt att få hålla i samtal med alla hälsoexperter som finns hos oss på Glimja, och jag är glad att du är först ut.
Om vi börjar från början: du är ju frisör i grunden. Hur kom du in på hälsa?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (02:24)
På gymnasiet tänkte jag att jag ville bli frisör, men insåg ganska snabbt att det inte var rätt väg för mig. Jag har alltid haft ett hälsointresse, men det blev starkare när jag blev äldre. Då hittade jag en universitetsutbildning som hette Folkhälsoprogrammet.
Jag läste fem år folkhälsa på universitetet, och där tog mitt hälsointresse verkligen fart. Att man dessutom kunde få jobba med hälsa och försörja sig på det kändes fantastiskt. Sedan har det bara fortsatt och jag har lärt mig mer och mer.
Jag har också gjort min egen hälsoresa. Jag har alltså både lärt mig genom studier och genom egna erfarenheter. Jag hade själv stora magproblem, värk i kroppen och problem med leder, och blev väldigt hjälpt av ett holistiskt perspektiv på hälsa.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (03:41)
När började de problemen? Ingen av oss är ju särskilt gammal, så det låter tidigt att ha sådana besvär.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (03:49)
Mina magproblem började väldigt tidigt. De var inte jätteallvarliga från början, men blev värre med åren. Till slut kändes det som att jag kraschade helt. Ofta kommer man till en punkt där man känner att man verkligen måste göra någonting.
Man kanske inte får den hjälp man behöver i vården eller hittar inte vad som är fel. Då börjar man själv leta efter metoder för att må bättre. Det var där jag kom in på holistisk hälsa, naturliga verktyg och att försöka förstå grundorsaken till varför man mår som man gör. Vad ligger bakom symptomen, och vad kan man själv göra för att må bättre?
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (04:44)
Om vi backar lite: folkhälsovetenskap är ett ganska brett begrepp. Många tänker kanske på pandemin när de hör folkhälsa. Vad innebär utbildningen egentligen?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (05:03)
Folkhälsa är ett väldigt brett ämne och man kan jobba inom många olika områden. Dels finns levnadsvanor, som jag själv har arbetat mycket med. Där kan man till exempel jobba med matvanor, psykisk hälsa och arbetsmiljö.
Sedan finns också smittskydd och liknande områden, som många blev mer bekanta med under pandemin. I grunden lär man sig hur man kan främja hälsa på olika nivåer i samhället – individnivå, gruppnivå och samhällsnivå – och tittar på sådant som myndigheter, kommuner och andra aktörer kan göra.
Man lär sig också om hälsans bestämningsfaktorer: vilka faktorer som stärker vår hälsa och vilka som påverkar den negativt. Det är ett väldigt brett och intressant område.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (06:11)
Jag kan tänka mig att det är väldigt givande att bygga vidare på det med andra utbildningar, som du har gjort.
Du jobbar ju också med klienter one-to-one. Vilka typer av problem kommer människor till dig med?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (06:38)
Jag är ganska fokuserad på mag- och tarmhälsa, men även andra kroniska och långvariga symptom där man kanske inte upplever att man får rätt hjälp i den vanliga vården.
Jag vill samtidigt alltid poängtera att vi har en fantastisk akutvård och vård för allvarligt sjuka i Sverige. Den är otroligt viktig. Men jag tror att vi behöver bli bättre på att kombinera den med ett mer holistiskt perspektiv.
Läkare har ofta begränsat med tid och kanske inte hinner fråga om stress, matvanor, sömn, relationer och andra delar av livet. Där kan människor känna att de inte får hela stödet de behöver.
Många som söker sig till mig har till exempel IBS eller andra besvär med mage och tarm som begränsar livet väldigt mycket. Andra har värk, svullnad eller andra diffusa symptom. När vården inte hittar en tydlig förklaring kan det finnas ett behov av mer stöttning och vägledning kring livsstilen och helheten.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (08:28)
Då vill jag stanna upp vid begreppet holistisk hälsa, eftersom det används ganska mycket. Vad innebär holistisk hälsa för dig?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (08:50)
För mig handlar holistisk hälsa om att se till helheten. Det finns många olika saker som påverkar vår hälsa, och vi behöver ha de grundläggande delarna på plats för att må bra.
Vi behöver sova ordentligt och ha sömn av god kvalitet. Vi behöver äta mat som ger näring och energi och som stärker tarmhälsan. Vi behöver hälsosamma relationer och en känsla av mening i livet. Stress påverkar också hela vårt system.
Man behöver inte vara perfekt på alla plan, men ofta behöver man arbeta med flera delar samtidigt. Det kanske inte räcker att bara snöa in på en enda sak. För en person kan kosten vara viktigast, medan någon annan också behöver arbeta med relationer, byta jobb, göra mer av det man tycker om eller sluta pressa sig själv till max.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (10:23)
Det är svårt i samhället vi lever i i dag, som ofta är byggt för att vi ska pressa oss själva.
Om man har diffusa symptom, till exempel kronisk trötthet eller huvudvärk, så är det alltså inte nödvändigtvis tillskott du tittar på först. Du ser på hela individen.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (10:52)
Precis. Grunden behöver vara på plats. Man kan börja med att se över sin situation: vad är det just jag behöver förbättra, och vad kan jag börja justera?
Tillskott kan absolut vara viktigt om man har näringsbrister eller liknande, men det grundläggande behöver finnas där. Ett tillskott kommer sällan vara det enda man behöver om man samtidigt äter mycket hårt processad mat eller inte prioriterar sin sömn.
Det handlar om att se till grundorsakerna. Kosten är en otroligt viktig del och en av de viktigaste grundstenarna, skulle jag säga.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (11:58)
Om vi skulle nämna fyra eller fem grundstenar – vilka är de?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (12:08)
Sömn, bra mat och kost, rörelse, emotionell hälsa och mental hälsa.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (12:24)
Jag tror att den emotionella hälsan är den del som många glömmer. Det är lättare att fokusera på kosten eftersom det är något konkret man kan ta på, medan de andra delarna kan kännas mer diffusa och jobbiga.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (12:48)
Ja, och det kan också handla om det mentala: vilka tankar matar man sig själv med dagarna igenom? Vilka sanningar har man om sig själv, andra och världen? Våra tankar påverkar våra känslor och handlingar.
I min egen resa har det varit en viktig del att se över mina tankemönster. Tankar och känslor skapar också reaktioner i kroppen.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (13:29)
Har du några konkreta verktyg där? Journaling är till exempel väldigt populärt just nu.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (13:43)
Absolut. Det är olika vad man tycker om, men att skriva ner sina tankar och känslor och påminna sig om vad man är tacksam för kan vara väldigt bra.
Jag tycker själv mycket om meditation och visualisering. Jag använder också kroppsbaserade verktyg där man jobbar med sinnena och närvaron i kroppen för att lugna nervsystemet.
Jag har en bred verktygslåda och tycker att man ska prova sig fram till vad som fungerar för en själv. Bara för att jag älskar visualiseringsmeditationer betyder det inte att det är rätt för någon annan. Däremot finns vissa grundläggande saker som gäller oss alla: vi behöver sova och äta bra. Ingen mår bra av att leva på hårt processad mat och läsk sju dagar i veckan.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (15:05)
Du förespråkar en anti-inflammatorisk livsstil, där kosten till stor del är växtbaserad. Jag tror att mat kan kännas överväldigande för många, särskilt om man är van vid halvfabrikat. Många tror att de måste göra enorma förändringar från en dag till en annan. Var börjar du?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (15:46)
Jag ser många inom hälsovärlden rekommendera dieter och kurer som är väldigt svåra att hålla över tid och som kanske inte ens är det man behöver.
Det vi behöver är en stor andel mat från växtriket. Det hjälper till att stärka tarmfloran, som i sin tur har stor påverkan på resten av kroppen och bland annat immunförsvar, mental hälsa och hudhälsa.
Många är också rädda för kolhydrater, tidigare har många varit rädda för fett, och nu har vi ett starkt proteinfokus. Jag tycker att man behöver komma tillbaka till helheten och äta en bred variation av livsmedel från växtriket.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (17:05)
Och det gäller även om man inte vill välja bort kött. Variationen från växtriket är fortfarande viktig.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (17:21)
Verkligen. Oavsett vilken typ av kost man äter är det fördelaktigt att få in mer mat från växtriket.
Alla börjar på olika nivåer. Någon måste börja någonstans, och det behöver inte vara med vetegräsjuice varje morgon. För vissa fungerar det att gå all in, men för de flesta tror jag mer på att ta ett steg i taget.
Det första steget kan vara att köpa hem några grönsaker man tycker om och servera dem till lunch eller middag, börja dricka en smoothie någon gång i veckan, ta fler promenader, gå ut i dagsljus, dricka mer vatten eller gå och lägga sig tidigare. Små steg i rätt riktning kan göra mycket.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (18:43)
Hur ser din egen vardag och rutin ut?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (18:48)
Jag är väldigt morgonpigg, även om alla förstås inte är det. Morgonen är min stund på dagen. Jag går ofta upp vid fem och äter vanligtvis frukost ganska direkt eftersom jag är väldigt hungrig på morgonen.
Det finns en idé om att man måste fasta många timmar för att vara hälsosam, men det passar inte alla.
Efter frukost rör jag alltid på mig på något sätt, antingen genom promenader eller träning. Jag har lärt mig att lyssna mycket på kroppen och känna efter vad jag behöver just den dagen.
Jag brukar också göra någon form av mindfulness, meditation eller visualiseringsmeditation. Sedan börjar dagen för mig.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (20:10)
Det låter härligt, men om man har ett åtta-till-fem-jobb, måste snabbt till kontoret och kanske lämna barn på förskola – vad skulle du råda en sådan person att prioritera? Man hinner inte alltid få in alla delar.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (20:34)
Det beror mycket på individens situation, men jag brukar ofta börja med det man lägger på tallriken. Kosten kan verkligen förändra energin, och man måste ändå ordna mat varje dag.
Om man är ovan vid att laga mat från grunden kan det kännas tidskrävande, men mycket handlar om vanor. Om man ändå ska laga mat behöver hälsosam mat inte ta särskilt mycket längre tid. Ofta kan det faktiskt vara enklare.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (21:36)
Det är ofta enklare ingredienser också. Vi har haft en rutin i många år där vi gör food prep på söndagar. Då blir resten av veckan mycket enklare och man behöver inte fundera varje dag på vad man ska äta.
Mat ska såklart vara gott, men det behöver inte vara en sensation varje gång man äter. Vi kan till exempel ha rotfrukter förberedda i kylen och sedan variera tillbehören – kanske en sallad med mango och avokado en dag. Det behöver inte vara komplicerade såser och dressingar.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (22:29)
Food prep är jättebra, och att ha matlådor i frysen om man behöver det. Jag tycker också att det är viktigt att handla hem hälsosam mat. När du öppnar kylskåpet vill du bli inspirerad av grönsakerna och råvarorna du ser där.
Det vi har hemma är oftast det vi tar till när vi är hungriga, särskilt när man kommer hem trött efter jobbet.
Om man är van vid hårt processad mat med mycket socker, salt och starka smaker kan det också finnas en omställningsperiod. Smakpreferenserna kan förändras och man kan börja uppskatta enklare och mer naturlig mat på ett helt annat sätt.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (23:30)
Det är superspännande, för det går verkligen att förändra smakpreferenserna.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (23:33)
Ja, det går. I början kan det kännas jobbigt eftersom man är ovan. Jag själv växte upp med väldigt mycket godis och socker och tänkte inte alls lika mycket på vad jag åt när jag var yngre.
Jag har gjort en enorm förändring och vet att det går att komma bort från ett starkt sockersug och verkligen börja uppskatta hälsosam mat.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (24:12)
Jag märker det själv. Vanlig mjölkchoklad kan kännas otroligt söt i dag, trots att jag älskade det förr. Nu väljer jag hellre väldigt mörk choklad.
Det är spännande att maten kan kännas som en jättestor förändring i början, men när man tar det steg för steg och börjar märka att man mår bättre förändras också preferenserna.
När man lär sig mer om vad maten gör med kroppen kan man få tillbaka en känsla av egenmakt. Man kan påverka väldigt mycket själv. Medicin kan absolut behövas, men man är inte helt utlämnad – det finns ofta också saker man själv kan göra för sin hälsa.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (25:36)
Ja, kosten och andra naturliga verktyg kan göra stor skillnad. Många blir förvånade över hur mycket bättre de kan må när de börjar stärka sin tarmhälsa och förändra sina vanor.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (26:17)
Jag tycker också att det är intressant hur människor ibland frågar: om ni inte äter alla de här produkterna från affären med massor av ingredienser – vad äter ni då? Det säger något om hur långt vi har kommit från känslan för vad riktig mat faktiskt är.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (26:56)
Många kan se någon som äter väldigt naturligt som extremt hälsosam, när det man egentligen gör är att äta ganska enkel mat. Våra matbutiker är fyllda med mycket hårt processade produkter.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (27:23)
Om vi går in på processad mat – vad är det i den som gör att den kan vara så svår att sluta äta, och vad gör den med kroppen?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (27:42)
Hårt processad mat är väldigt bearbetad och ofta utformad på ett sätt som gör att vi vill fortsätta äta den. Kombinationer av smak, konsistens, socker, salt och fett kan göra den väldigt belönande.
Samtidigt får kroppen mindre av det som finns i hela livsmedel – till exempel fibrer och olika näringsämnen. Om en stor del av kosten består av hårt processad mat kan det påverka bland annat blodsocker, mättnad och tarmhälsa negativt.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (28:53)
Du jobbar mycket med tarmhälsa och vi vet att tarmen och hjärnan är sammankopplade. Hur kan maten påverka vårt mentala välmående?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (29:18)
Tarmen och hjärnan är verkligen sammankopplade, bland annat via vagusnerven och flera olika signalvägar. Tarmhälsan hänger inte bara ihop med magproblem utan också med många andra delar av hur vi mår, till exempel energi och psykiskt välmående.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (29:54)
Och vi lever ju i en tid där det psykiska välmåendet verkligen inte är på topp, så det känns viktigt att ha med sig.
Vi var inne på att man kan bli ifrågasatt när man väljer en annan väg än normen. Allting ska gå snabbt, man ska hinna tusen aktiviteter och man prioriterar kanske inte att stå i köket längre. Om man känner att någonting inte stämmer men väljer att göra annorlunda kan det vara läskigt.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (30:51)
Ja. Att välja sin egen väg och inte göra som alla andra kan leda till ifrågasättande. Men jag tror att man behöver skapa medvetenhet och börja känna efter: vad är rätt för mig?
Man behöver inte göra som alla andra. Känn efter vad som känns rätt, lyssna på intuitionen och våga gå sin egen väg. Ofta hittar man också andra människor som tänker på samma sätt.
Och man kan inspirera andra. I min egen familj finns det flera som har blivit nyfikna och velat prova nya saker. Ibland har man också fördomar om hur andra ska reagera, fast de kanske inte alls tänker så negativt som man tror.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (32:06)
Det säger ofta något om våra egna tankar. Jag har sett samma sak i min familj, där min mamma till exempel har börjat leva annorlunda och blivit av med flera symptom.
Du har ju också valt bort alkohol till stor del. För vår generation, millennials, kan det vara ett ganska stort socialt ställningstagande. Hur har det varit för dig?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (33:01)
Generellt har alkoholkonsumtionen minskat bland yngre, vilket är positivt. Men när jag växte upp och var yngre blev jag absolut ifrågasatt eftersom jag aldrig riktigt kände att alkohol var något för mig.
I dag tycker jag att människor ofta är mer accepterande, även om det fortfarande finns nyfikenhet kring varför man väljer bort det. Jag vet att många kan känna en press att dricka på middagar och tillställningar eftersom det är vad man förväntas göra. Man vill inte vara besvärlig eller bli ifrågasatt.
Jag tycker att man kan ställa samma fråga här som på andra områden: är det här verkligen något jag vill? Samma sak gäller hur hårt man pressar sig på jobbet eller vilken mat man äter. Börja ifrågasätta normen och känn efter vad du själv vill ge din kropp.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (34:41)
Jag kan verkligen känna igen mig. För mig blev det nästan en identitetskris att förändra min relation till alkohol. Jag väljer numera i princip helt bort det, med kanske något enstaka undantag vid en speciell tillställning.
Jag fick diagnosen epilepsi när jag var 18 år, en ålder då man kanske inte är särskilt mottaglig för att höra att man bör vara försiktig med alkohol. Under många år var min identitet starkt kopplad till att vara den roliga tjejen som gick ut varje helg. Då kommer frågor som: vem är jag om jag slutar? Har jag samma vänner kvar? Fortsätter inbjudningarna komma?
Men när man kommer ut på andra sidan och märker hur mycket bättre man mår blir valet lättare. Och jag tänker likadant med maten: det behöver inte vara allt eller inget. Man kan leva 80 eller 90 procent på ett sätt man mår bra av och göra undantag när man själv faktiskt vill, inte för att man känner sig tvingad.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (36:56)
Precis. Man behöver ta bort stressen kring att vara perfekt. Det finns inget perfekt sätt att leva.
Ofta blir det också så att när man väl har gjort förändringen väljer man det hälsosamma mer och mer, eftersom man vet hur man annars kommer att må. För mig har det varit en stegvis resa. Man börjar någonstans och lägger sedan på fler saker allteftersom man lär känna sig själv och märker vad man mår bra av.
Jag lever inte perfekt nu heller och det är inte målet. Det viktiga är att hitta de stora sakerna som gör skillnad för en själv och välja dem så ofta som möjligt, utan att skapa ytterligare stress.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (38:07)
Jag tror att många känner stor press i dag med alla hälsoråd på sociala medier. Den ena experten efter den andra säger att du måste följa just deras diet eller metod. Dessutom finns alla gadgets – klockor och ringar som talar om hur du mår – i stället för att man faktiskt känner efter själv.
Jag sitter själv här med en Oura-ring, så teknik kan absolut vara intressant. Men den får inte ersätta det grundläggande.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (38:45)
Teknik kan vara intressant, men man måste fortfarande se till helheten. Många tror att man måste göra någonting extremt, till exempel följa en hård diet, för att må bra eller läka.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (39:20)
Och ofta blir målet väldigt konkret, som viktminskning eller att bli fit inför sommaren, i stället för att faktiskt må bra långsiktigt.
När jag säger att jag äter anti-inflammatoriskt för att jag mår bra av det kan människor nästan tycka att det är ett konstigare svar än om jag hade sagt att jag vill gå ner i vikt. Vi verkar ha lättare att förstå konkreta mål än känslan av långsiktigt välmående.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (40:11)
Ja, och då går man ofta all in med både träning och kost på ett sätt som inte är hållbart i längden. Man kanske börjar räkna kalorier. Jag gör inte det och rekommenderar inte heller att man behöver göra det som utgångspunkt.
Ett annat vanligt misstag är att vara rädd för hela grupper av livsmedel, till exempel kolhydrater. Det finns förstås olika kvalitet på kolhydrater, men om man tar bort dem slentrianmässigt kan man också få i sig mindre av de fibrer som tarmbakterierna behöver.
Det är lätt att snöa in på ett enskilt livsmedel eller makronäringsämne i stället för att tänka på helheten.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (41:19)
Jag har själv varit livrädd för kolhydrater en period. Hälsotrender påverkar människor mycket. På 90-talet och tidigt 2000-tal var många i stället rädda för fett.
Samma sak med fasta – det kan passa vissa, men man behöver vara försiktig med att tro att en och samma metod passar alla.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (42:05)
Ja, vi fungerar väldigt olika. En naturlig nattfasta kan vara bra, men längre fastor passar inte alla och kan vara väldigt stressande för kroppen.
I början av min egen resa var långtidsfasta väldigt populärt och jag var desperat efter att prova olika vägar. Jag testade, men mådde otroligt dåligt av det och tappade all energi. Det blev ett tydligt exempel på att en metod som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis är rätt för mig.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (42:59)
Och då börjar man lätt ifrågasätta sig själv: är det något fel på mig eftersom jag inte klarar det här, när det verkar hjälpa andra?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (43:12)
Exakt. Man vet heller inte alltid hur öppna andra är med allt de gör eller hur de faktiskt mår. En sak kan hjälpa en person medan en annan behöver något helt annat.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (43:34)
Vi har pratat om grundstenarna för holistisk hälsa och mycket om mat, men inte så djupt om vad en anti-inflammatorisk livsstil innebär. Kan du utveckla det?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (43:58)
En anti-inflammatorisk livsstil kan vara väldigt bred och går ihop med helhetshälsa. Om vi fokuserar på kosten handlar det om att äta mat som stödjer kroppen, men man kan också titta på sådant som hudvård, miljöfaktorer och vad man använder för redskap i köket.
Det handlar inte om att bli perfekt, utan om att minska onödig exponering där man kan och samtidigt prioritera de stora delarna: sömn, mat, rörelse och återhämtning.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (44:50)
Det är nog viktigt att säga att man inte kan få alla delar perfekta. Allt finns inte ekologiskt och det är också en kostnadsfråga. Man får göra de bästa valen man kan utifrån sina egna förutsättningar.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (45:28)
Exakt. Många tror också att det måste vara väldigt dyrt att äta hälsosamt, men det beror mycket på vad man väljer. Man behöver inte vara perfekt.
Vissa miljöfaktorer kan man inte påverka, men det finns ofta små justeringar man kan göra för att minska sådant man inte vill exponeras för. Det betyder inte att man behöver flytta ut i skogen eller aldrig mer äta på restaurang.
När det gäller maten finns det också många livsmedel, örter och kryddor som kan vara intressanta att använda i en varierad kost.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (46:34)
Kan du ge några exempel?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (46:36)
Örter och kryddor är väldigt spännande. Gurkmeja är ett klassiskt exempel, liksom ingefära. Nejlika används också mycket och är intressant ur flera perspektiv.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (46:58)
Jag vill slänga in ett litet sidotips. Jag fick ett tips från en följare på Instagram om att använda gurkmeja tillsammans med kokosolja när man borstar tänderna. Jag tycker faktiskt att det ger en uppfräschande känsla, även om det förstås inte är samma sak som professionell tandblekning.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (47:46)
Det är kul hur mycket man kan göra själv. Jag gör till exempel min egen deodorant och man kan även göra egen hudvård. I dag finns otroligt mycket inspiration och recept att hitta.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (48:02)
Hur gör du din deodorant?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (48:06)
Jag brukar använda kokosolja, bikarbonat och potatismjöl. Om man vill kan man också ha i en ekologisk eterisk olja, till exempel lavendel, men man kan göra den helt utan doft om man har känslig hud.
Det är en väldigt enkel blandning och man får testa sig fram till vad huden tolererar.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (48:48)
Jag är inte riktigt på nivån att jag gör min egen deodorant ännu, men jag använder naturlig deo. Där får man också testa sig fram eftersom alla inte fungerar lika bra.
Däremot gör jag mina egna städmedel numera. Det blir mycket billigare när man har grundingredienserna hemma, och det känns bra att kunna hålla hemmet så enkelt som möjligt när det gäller produkter.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (49:32)
Hur gör du då?
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (49:36)
Jag har en allrengöring med bikarbonat, citronsyra, vatten och ibland tea tree-olja eller lavendelolja. Jag har en färdig sprayflaska i skåpet och fyller på när det behövs.
Det är lite kul att testa sig fram. Men det är också en process – man behöver inte börja med allt på en gång.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (50:24)
Exakt. Man börjar kanske inte där, men när man blir mer intresserad finns det hur mycket som helst att utforska.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (50:33)
Vi hade kunnat prata hur länge som helst, men om vi ska börja avrunda: om någon som lyssnar har blivit inspirerad att börja äta bättre eller omfamna en mer holistisk livsstil – vad skulle ditt råd vara? Vad är första steget?
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (51:03)
Det första steget är att skapa medvetenhet om sin egen situation och sedan göra förändringar utifrån den. Det kan vara ett litet myrsteg, men det steget leder vidare på en ny väg.
Hitta ditt varför och bestäm dig för att göra en förändring. Man behöver vilja göra jobbet, även om man tar det stegvis.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (51:38)
Det kan nog hjälpa att sätta sig ner och faktiskt skriva ner det, i stället för att bara ha allt i huvudet. Sedan kan man fundera över vilken väg man vill ta och vilka små steg som är rimliga.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (51:51)
Ja. Ta hjälp, läs och samla kunskap, men fastna inte bara i att läsa. Till slut behöver man också börja göra. Börja med de grundläggande sakerna och ta ett första steg för att förbättra hälsan – utan att göra det så komplicerat att det i sig skapar stress.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (52:21)
Så kul att prata med dig, Frida. Tack så jättemycket. Du får gärna komma tillbaka fler gånger så att vi kan gräva djupare i enskilda ämnen.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (52:34)
Det gör jag gärna.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (52:37)
Om man vill komma i kontakt med dig finns du på vår hemsida under hälsoexperter. Man kan också gå direkt till din hemsida, fridanyman.se, och hitta dig på sociala medier.
Tack så jättemycket för i dag.
Frida Nyman, Hälsocoach, Kostrådgivare & Folkhälsovetare (53:20)
Tack detsamma. Jättekul att vara med.
Emma Köhn, hälsoexpert Glimja (53:23)
Verkligen. Vi bokar in ett nytt samtal.
Fler avsnitt av Hälsa på djupet
Upptäck fler samtal med experter som delar kunskap, perspektiv och konkreta råd om hälsa, kost och välmående.
