Periodisk fasta lyfts ofta fram som något positivt för hälsan. Och medan vissa upplever fördelar som jämnare blodsocker, bättre fokus och en mer effektiv fettförbränning, blir resultatet inte alls detsamma för andra. Varför mår vissa kvinnor sämre av att fasta?
En del kvinnor kan hantera fasta bra. Men för andra sjunker energin, sömnen blir sämre, träningen känns tyngre och mensen förändras. I stället för att må bättre känns kroppen mer stressad. Om du hör till den senare kategorin så vill du absolut läsa vidare.
Kroppen räknar inte timmar – den räknar energi
Det främsta kroppen bryr sig om är hur mycket energi den har tillgång till. Den vet inte att du fastar för att förbättra din hälsa, utan registrerar bara hur mycket energi som finns tillgänglig och hur stor belastningen är just nu. Om energin blir för låg samtidigt som kraven på kroppen är höga försöker den anpassa sig för att spara resurser.
Så om din kropp under en längre tid får mindre energi än den behöver, till exempel genom fasta, börjar den prioritera och lägger sina resurser på det mest livsnödvändiga. Funktioner som till exempel återhämtning och andra energikrävande processer får stå tillbaka.
Det här kallas för låg energitillgänglighet och kan bli aktuellt om du till exempel kör periodisk fasta samtidigt som du tränar mycket, har ett högt livstempo eller ett alltför lågt energiintag från maten. Om din kropp redan går på sparlåga är fasta sällan ett bra alternativ.
Stress och fasta använder delvis samma system
Fasta är en naturlig belastning för kroppen, men långt ifrån den enda du utsätts för varje dag. Kroppen räknar inte fasta för sig – den slår ihop den med allt annat du bär på, som mycket träning, sömnbrist, högt arbetstryck, småbarn eller vardagsstress, till en och samma totala belastning.
Därför kan en periodisk fasta som funkade bra för ett år sedan plötsligt kännas ohållbar, baserat på hur resten av livet ser ut just nu. Om belastningen redan är hög blir det svårare för kroppen att återhämta sig när du lägger till ytterligare en utmaning.
Under en fasta stiger kortisolet naturligt för att hjälpa kroppen hålla blodsockret stabilt. För de flesta är det här inget problem, men hos vissa kvinnor kan det ökade kortisolpåslaget tillsammans med den redan befintliga belastningen från livet i stort bli för mycket för kroppen.
Hormonerna reagerar när energin inte räcker
Din hjärna registrerar hela tiden om kroppen har tillräckligt med energi. Om den uppfattar att resurserna, det vill säga energin, är begränsad kan signalerna till äggstockarna förändras. Hos vissa kvinnor märks det genom oregelbunden mens eller utebliven ägglossning.
Ur kroppens perspektiv är reproduktion en energikrävande process. Om resurserna upplevs som begränsade kan hjärnan tillfälligt prioritera bort den för att i första hand säkra kroppens viktigaste funktioner.
Fasta leder inte alltid till hormonella besvär och påverkar inte alltid mensen. Men kvinnor är generellt mer känsliga för långvarig energibrist än män.
Så om mensen förändras, träningen börjar kännas ovanligt tung eller återhämtningen försämras kan det vara klokt att se över om kroppen faktiskt får tillräckligt med regelbunden energi.
Samma metod fungerar inte för alla
Vad som är viktigt att komma ihåg – oavsett vad media och hälsoprofiler säger – är att periodisk fasta är ett verktyg, inte en universallösning som funkar för alla.
Studier visar att vissa kvinnor kan ha nytta av tidsbegränsat ätande, exempelvis vid insulinresistens eller PCOS, medan andra mår betydligt bättre av att äta mer regelbundet. Därför är det viktigare att utgå från kroppens signaler än från en metod som fungerat bra för någon annan.
Om du kör periodisk fasta och känner dig pigg, återhämtad och har en fungerande menscykel finns det sällan någon anledning att ändra ett upplägg som fungerar. Men om kroppen däremot börjar protestera är det värt att stanna upp och fundera på om det du gör för stunden faktiskt är den allra bästa lösningen för just dig.
