Du och din kollega får samma virus. Hon ligger däckad i en vecka, du märker knappt någonting. Men betyder det att ditt immunförsvar är starkare? Inte nödvändigtvis. Svaret handlar mindre om viruset och mer om dig.
När vi blir förkylda eller får influensa ser vi gärna viruset som huvudpersonen. Men forskningen visar allt tydligare att det är kroppens egna förutsättningar som spelar en stor roll för hur sjukdomsförloppet utvecklas, och de förutsättningarna kan du påverka mer än du tror.
Varför blir vissa sjuka av samma virus och andra inte?
Just det där med dig och kollegan har forskare faktiskt testat. Vid Carnegie Mellon University i USA fick friska frivilliga personer förkylningsvirus droppat rakt i näsan. Samma virus, samma mängd – ändå blev långt ifrån alla sjuka. Skillnaden låg i hur stressade de var, hur de sov och hur rikt socialt liv de hade.
En studie från Stanford jämförde sedan immunförsvaret hos tvillingar. Och även har pekade slutsatsen åt samma håll: det är främst hur vi lever, inte våra gener, som gör att våra immunförsvar skiljer sig åt.
Vad är symtom, och varför får man feber?
Feber, värk och trötthet kommer inte från viruset, utan från ditt eget immunförsvar som jobbar. När immuncellerna ska försöka bekämpa smittämnet startar en inflammation, och det är den du känner av.
Hur kraftig inflammationen sedan blir beror bland annat på:
- hur snabbt kroppens första försvar upptäcker viruset – ju tidigare, desto mindre insats behövs
- om du mött något liknande smittämne förut
- hur kroppen mår i grunden. En kropp som redan är stressad eller inflammerad reagerar ofta kraftigare.
Feber är ingen höjdare, men det är inget vi vill göra oss av med heller. Värmen gör immuncellerna snabbare, och tröttheten tvingar dig att vila så att kroppen kan fokusera på det den behöver göra. Om febern håller i sig länge betyder det inte att kroppen misslyckas med att bekämpa smittan, ibland är infektionen bara tuffare (däremot ska du alltid kontakta vården om du har hög feber i flera dagar). Och att inte få feber alls är också normalt vid till exempel en vanlig förkylning.
Men mönstret över tid säger mer än en enstaka feber. Drar infektionerna ofta ut på tiden, eller blir du ofta sjuk utan att få feber, kan det vara värt att se över sömn, stress och näring och kanske även låta vården kolla upp det.
Stress kan dölja att din kropp är sliten
Stresshormonet kortisol fungerar som kroppens brandfilt: det dämpar inflammationen så att du orkar fortsätta. Det här kan också förklara varför en del blir sjuka precis när semestern börjar: när stressen släpper tas brandfilten bort, och inflammation som hållits tillbaka kan blossa upp.
Pågår stressen länge slutar däremot immuncellerna lyssna på kortisolet, ungefär som när man slutar höra ett larm man vant sig vid. Och då blir inflammationen svår att stänga av.
Resultatet kan bli en låggradig inflammation: svag men ständig. Den känns inte som att vara sjuk, utan märks som trötthet, värk eller stelhet som aldrig riktigt går över. På sikt kopplas den till flera av våra vanligaste folksjukdomar.
Kan livsstilen förändra immunförsvaret?
Länge trodde man att immunförsvaret främst lär sig nytt när det möter ett smittämne. I dag vet vi att även kroppens första försvarslinje kan tränas, och inte bara av virus.
I en tysk studie fick möss äta snabbmatsliknande mat i en månad. Deras immunceller ställde om till ett mer lättretat läge, där de svarade med kraftigare inflammation även på små signaler, och var fortfarande omställda fyra veckor efter att mössen fått vanlig mat igen.
Från det här perspektivet kan det ju låta som att en bättre kost inte gör någon skillnad, men kroppen förändras i olika lager och i olika takt. Inflammationen i mössens blod försvann snabbt när de bytte kost. Däremot behövde immuncellernas djupare minne lite längre tid att ställa om.
Tarmfloran börjar också förändras inom några dagar när du ändrar kost. När vuxna i en Stanfordstudie t.ex. åt mycket fermenterad mat i tio veckor sjönk 19 olika inflammationsmarkörer i blodet. Det du kan märka kommer alltså ofta inom dagar och veckor, medan den djupare omställningen tar längre tid. Det viktiga är riktningen och att du håller i.
Sömn, rörelse och tarm – det här påverkar immunförsvaret
Minns du de frivilliga som fick förkylningsvirus droppat i näsan? Vi pratade ju om hur deras vardag och livsstil visade sig spela stor roll för vem som klarade sig. Här är några av vanorna som gör att vi mer sällan blir sjuka.
Sömn.
I förkylningsstudierna löpte de som sov mindre än sex timmar fyra gånger högre risk att bli sjuka än de som sov fler än sju timmar.
Relationer.
De med ett rikt socialt liv blev mer sällan förkylda, trots att de träffade fler människor.
Rörelse.
Vuxna som rörde sig minst fem dagar i veckan hade 43 procent färre dagar med luftvägsinfektion.
Lagom påfrestning.
I en nederländsk studie fick 3 000 deltagare avsluta sin dusch med kallt vatten. De var inte sjuka färre dagar, men var borta från jobbet 29 procent färre dagar. Troligen blir en kropp som regelbundet möter lite obehag eller motstånd bättre på att hantera påfrestningar, så även sjukdom.
Tarmen.
När tarmbakterierna äter fibrer bildar de kortkedjiga fettsyror, som hjälper immunförsvaret att slå till när det behövs och lugna sig annars. Hur mycket av dessa fettkedjor som bildas beror främst på hur mycket och varierat du äter av grönsaker, baljväxter och fullkorn. Hos möss skyddade en fiberrik kost mot influensa: immuncellerna blev bättre på att slå ut viruset och lungorna fick mindre skadlig inflammation.
Hur påverkar miljögifter immunförsvaret?
Vissa kemikalier kan störa immuncellernas signaler och försvaga de celler som tillverkar antikroppar, framför allt ämnen som bryts ner långsamt och samlas i kroppen.
Mest känt är PFAS, ofta kallade evighetskemikalier. De finns bland annat i non-stick-stekpannor, vattenavvisande kläder, vissa matförpackningar och brandskum, och har på flera orter i Sverige förorenat dricksvattnet. Barn med högre PFAS-halter har visat sig få sämre antikroppssvar efter vaccination. Av alla möjliga hälsoeffekter av PFAS är det just immunförsvaret som påverkas vid lägst halter. Och detsamma tycks gälla bisfenol A, som har funnits i plast och konservburkar.
Det kan vara svårt att undvika allt, men du kan minska belastningen genom att till exempel välja bort non-stick och plast när du värmer upp och behandlar mat. Vattenfilter och filterkannor kan också ta bort en stor del av de PFAS-rester som kan finnas i dricksvattnet.
Varför kan man må sämre när man börjar ta hand om kroppen?
Många som lägger om sina vanor känner sig först sämre. Inom holistisk hälsa ses det som att kroppen äntligen får kraft att reagera. Det är inte något som man forskat så mycket på, men det är logiskt: ett immunförsvar med mer näring får bättre förutsättningar och kan reagera tydligare.
Viktigt att komma ihåg är dock att inte allt är läkning. Reagerar du kraftigt eller får besvär som inte släpper efter att du börjat med ett kosttillskott, kan det vara en biverkning eller överkänslighet. Sluta i sådana fall ta tillskottet och ta hjälp av vården om det inte går över.
Så, är det bra att aldrig bli sjuk?
Det kan vara ett gott tecken, men det säger inte allt. Fråga hellre dig själv hur du mår mellan infektionerna. Är du pigg? Eller bär du på en trötthet som aldrig släpper, och blir sjuk så fort du får vila?
Ett starkt immunförsvar reagerar när det behövs och hittar sedan tillbaka till ett lugn. Och den balansen bygger du varje dag, med hur du sover, äter, rör dig och lever.
Källor
- Cohen S, Tyrrell DA, Smith AP. Psychological stress and susceptibility to the common cold. New England Journal of Medicine, 1991.
- Cohen S m.fl. Social ties and susceptibility to the common cold. JAMA, 1997.
- Prather AA m.fl. Behaviorally assessed sleep and susceptibility to the common cold. Sleep, 2015.
- Cohen S m.fl. Chronic stress, glucocorticoid receptor resistance, inflammation, and disease risk. PNAS, 2012.
- Brodin P m.fl. Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences. Cell, 2015. PubMed
- Christ A m.fl. Western diet triggers NLRP3-dependent innate immune reprogramming. Cell, 2018. Sammanfattning, News-Medical
- David LA m.fl. Diet rapidly and reproducibly alters the human gut microbiome. Nature, 2014.
- Wastyk HC m.fl. Gut-microbiota-targeted diets modulate human immune status. Cell, 2021. Stanford Medicine
- Nieman DC m.fl. Upper respiratory tract infection is reduced in physically fit and active adults. British Journal of Sports Medicine, 2011.
- Buijze GA m.fl. The effect of cold showering on health and work: a randomized controlled trial. PLOS ONE, 2016. PMC
- Trompette A m.fl. Dietary fiber confers protection against flu by shaping Ly6c− patrolling monocyte hematopoiesis and CD8+ T cell metabolism. Immunity, 2018. Monash University
- Grandjean P m.fl. Serum vaccine antibody concentrations in children exposed to perfluorinated compounds. JAMA, 2012.
- Efsa. Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food, 2020. Efsa om PFAS
- Efsa. Re-evaluation of the risks to public health related to the presence of bisphenol A in foodstuffs, 2023. Packaging Insights
