Visste du att glycin både kan lugna och aktivera nervsystemet? Det låter kanske motsägelsefullt, men den här aminosyran har faktiskt två helt olika funktioner i kroppens nervsignaler. Hur fungerar det egentligen, och vad är det som avgör vilken effekt glycinet får?
Glycin är en aminosyra som kroppen både kan bilda själv och får via maten. Den behövs bland annat för att bilda proteiner, kollagen och antioxidanten glutation – men har även en mindre känd uppgift: glycin fungerar som signalsubstans i nervsystemet. Det innebär att den påverkar hur nervceller kommunicerar med varandra.
Beroende på vilken receptor glycin binder till kan det antingen bromsa nervcellernas aktivitet eller hjälpa andra signaler att aktiveras. Och det här påverkar allt från rörelser och reflexer till hur hjärnan bearbetar information.
Nervsystemet behöver både broms och gas
När vi pratar om att reglera nervsystemet handlar det ofta om kroppens förmåga att varva ner efter stress. Men nervsystemet behöver också kunna bromsa enskilda signaler för att dina rörelser, reflexer och sinnesintryck ska fungera ordentligt.
Tänk dig att du sträcker dig efter ett glas vatten. För att rörelsen ska bli mjuk och kontrollerad behöver vissa muskler aktiveras, samtidigt som aktiviteten i andra muskler dämpas.
Och den här bromsande signaleringen, framför allt i ryggmärgen och hjärnstammen, hjälper glycin till med. Men i hjärnan har glycin också en annan uppgift. Där samverkar det med signalsubstansen glutamat vid så kallade NMDA-receptorer, som är viktiga för nervcellernas kommunikation och hjärnans plasticitet (dess förmåga att skapa nya nervkopplingar när du lär dig något nytt).
Samma aminosyra kan alltså både dämpa och möjliggöra nervsignaler. Vilken effekt glycinet får beror på vilka receptorer det möter och hur nervsystemet reglerar tillgången på glycin.
Hur kan glycin göra skillnad för sömnen?
Har du sovit en hel natt men ändå vaknat och fortfarande känt dig trött? Just den upplevelsen har forskare undersökt när de studerat glycin.
I en japansk studie fick elva vuxna personer med upplevda sömnproblem ta 3 gram glycin före sänggåendet. Deltagarna rapporterade förbättrad sömnkvalitet, och sömnregistrering visade bland annat att de somnade snabbare. Forskarna såg också förbättringar i vissa tester av minne och uppmärksamhet dagen efter.
Men hur kan glycin påverka sömnen?
En möjlig förklaring handlar om kroppstemperaturen. För att vi ska kunna somna behöver kroppens inre temperatur normalt sjunka något. I experimentell forskning har glycin visat sig kunna påverka temperaturregleringen genom signalering i hjärnan, vilket kan bidra till att kroppen lättare går in i sömn.
Det intressanta är att även NMDA-receptorerna verkar vara inblandade i den här processen. Trots att de hjälper till att aktivera nervsignaler kan de nämligen också ingå i nervbanor som styr kroppens temperaturreglering. En aktiverande signal i hjärnan kan alltså bidra till en process som gör det lättare att somna. Det har forskare sett i djurstudier, men exakt hur det fungerar hos människor är ännu inte klarlagt.
Kan glycin hjälpa hjärnan att hålla skärpan?
Och kopplingen till sömn leder oss vidare till något annat: hur hjärnan fungerar dagen efter.
I en studie från 2012 undersöktes personer som under flera nätter fick sova mindre än vanligt. De som fick glycin före sänggåendet rapporterade mindre trötthet och visade förbättringar i vissa tester av uppmärksamhet och reaktionsförmåga, än de personer som fick placebo istället för glycin.
Men det är en viktig skillnad mot att påstå att glycin generellt förbättrar minnet. Resultaten handlar framför allt om hur vi och våra hjärnor fungerar när sömnen inte riktigt räcker till.
Samtidigt deltar glycin, som vi nämnt tidigare, i NMDA-signaleringen – som har en central roll i hjärnans plasticitet, inlärning och minnesbildning. Det är en av anledningarna till att forskare även undersöker glycin och närliggande ämnen i samband med kognitiv funktion och neurologiska sjukdomar.
Forskningen befinner sig fortfarande i ett utforskande skede, men visar att glycinets betydelse för hjärnan sträcker sig längre än dess inverkan på sömn och muskelkontroll.
Och hur är det med glycin och humöret?
Inom integrativ hälsa och naturmedicin uppmärksammas glycin även i samband med oro, irritabilitet och humörsvängningar, inte minst under perioder av hormonella förändringar som förklimakteriet och klimakteriet.
Varför då? Glycin är involverat i nervsystemets hämmande signalering, samtidigt som NMDA-receptorerna är en del av de nervnätverk som påverkar känslor, beteende och kognition.
Forskare har också undersökt glycin vid psykiatriska tillstånd som schizofreni, där NMDA-signaleringen kan vara förändrad. Vissa studier har visat förbättringar av symtom, medan andra har gett mer blandade resultat.
Däremot vet vi fortfarande lite om hur glycin som tillskott påverkar oro, irritation eller humörsvängningar hos i övrigt friska personer.
När kan det vara aktuellt att ta ett tillskott av glycin?
Glycin finns naturligt i bland annat kött, fisk, baljväxter och kollagenrika livsmedel. Kroppen bildar också glycin själv, men det har länge diskuterats inom näringsforskningen om den egna produktionen alltid räcker för kroppens alla behov.
När det gäller tillskott är sömn det område där vi har några av de tydligaste resultaten hos friska vuxna. Flera mindre studier har undersökt 3 gram glycin före sänggåendet och rapporterat positiva effekter på upplevd sömnkvalitet, morgontrötthet och vissa mått på mental prestation.
Glycin ingår också i magnesiumbisglycinat, där magnesium är bundet till aminosyran glycin. I en randomiserad studie från 2025 fick 155 vuxna antingen magnesiumbisglycinat eller placebo under fyra veckor. Magnesiumgruppen rapporterade en liten men mätbar förbättring av sina sömnbesvär jämfört med placebogruppen. Däremot kunde studien inte avgöra hur stor del av effekten som berodde på magnesiumet, och hur mycket som berodde på glycinet.
En viktig sak att känna till är att kroppen reglerar glycinkoncentrationen noggrant, bland annat genom transportproteiner som styr tillgången runt nervcellerna. Vi kan därför inte själva bestämma vilka receptorer som ska påverkas genom att äta mer glycin.
Däremot är det i alla fall tydligt att glycinet har många intressanta och viktiga effekter i kroppen – som forskarna fortfarande försöker förstå fullt ut.
Källor
Schmidt & Thompson (2016). Glycinergic signaling in the human nervous system, PubMed Central
Yamadera et al. (2007). Glycine ingestion improves subjective sleep quality in human volunteers, Wiley Online Library
Bannai et al. (2012). The Effects of Glycine on Subjective Daytime Performance in Partially Sleep-Restricted Healthy Volunteers, DOI
Kawai et al. (2015). The Sleep-Promoting and Hypothermic Effects of Glycine are Mediated by NMDA Receptors in the Suprachiasmatic Nucleus, Neuropsychopharmacology
Soh et al. (2024). The effect of glycine administration on the characteristics of physiological systems in human adults: A systematic review, PubMed Central
Schuster, J., Cycelskij, I., Lopresti, A. & Hahn, A. (2025). Magnesium Bisglycinate Supplementation in Healthy Adults Reporting Poor Sleep (2025), PubMed Central
Jennifer Harrington (2024). Glycine: A Powerful Amino Acid for Midlife Women's Health, Menopause Natural Solutions, publicerad 21 januari 2024.
