Djupsömn vs. REM-sömn – vilken är viktigast?

Du kan sova en hel natt och ändå vakna utan att känna dig riktigt utvilad. För en bra sömn handlar om mer än antalet timmar. Medan du sover växlar hjärnan mellan olika sömnstadier, där både djupsömn och REM-sömn har viktiga uppgifter. Men vad är det egentligen som skiljer dem åt, och spelar det någon roll hur mycket du får av varje?

När du sover händer betydligt mer än du kanske tänker dig. Visste du till exempel att dina olika sömnstadier har sina helt egna uppgifter? Vissa delar av sömnen är nära kopplade till kroppens fysiska återhämtning, medan andra bland annat hjälper dig att bearbeta minnen, känslor och sådant du upplevt under dagen.

Och de här sömnstadierna fördelas inte jämnt över natten. Så när du sover kan alltså påverka vilken sorts sömn du får, vilket är en av anledningarna till att både antalet timmar och sömnens kvalitet spelar roll för om du vaknar återhämtad eller ej.

Vad är skillnaden mellan djupsömn och REM-sömn?

Under natten växlar hjärnan mellan lätt sömn, djupsömn och REM-sömn i flera cykler. En sömncykel varar ofta runt 90 minuter, och de olika sömnstadierna bidrar på olika sätt till din återhämtning.

Djupsömnen kallas också N3 och kännetecknas av långsamma hjärnvågor. Under det här stadiet är vi svårare att väcka, och kroppen befinner sig i ett tillstånd som är viktigt för den fysiska återhämtningen. Bland annat frisätter din kropp tillväxthormon, som hjälper till att bygga upp och reparera vävnader, underhålla musklerna och reglera hur kroppen använder fett som energi.

Men djupsömnen är också viktig för hjärnan. Här bearbetas och stärks vissa minnen, samtidigt som hjärnans nervkopplingar genomgår förändringar som hjälper dig att ta in ny information nästa dag.

REM-sömnen, som fått sitt namn av de snabba ögonrörelserna (Rapid Eye Movement), ser helt annorlunda ut. Hjärnan är väldigt aktiv, du drömmer ofta livligt och de flesta av kroppens skelettmuskler är tillfälligt hämmade så att du inte agerar ut drömmarna.

REM-sömnen är kopplad till bland annat känslomässig bearbetning, inlärning och minne. Forskning tyder på att den hjälper hjärnan att bearbeta känsloladdade upplevelser, även om andra sömnstadier också bidrar.

Varför får vi mer djupsömn i början av natten?

Som vi nämnde tidigare är sömnens olika stadier inte jämnt fördelade över natten.

Perioderna av djupsömn är som mest dominerande under de första sömncyklerna, när sömntrycket är högt efter dagens alla vakna timmar. Ju längre tid du har sovit, desto kortare och mindre framträdande brukar perioderna av djupsömn bli.

Däremot blir REM-perioderna längre framåt morgonen. Det beror dels på att sömntrycket minskar gradvis under natten, dels på din dygnsrytm, som gör att hjärnan är mer benägen att gå in i REM-sömn under den senare delen av natten.

Med andra ord innehåller de första och de sista timmarna av natten ofta ganska olika sorters sömn.

Vad händer om du lägger dig sent eller sover för få timmar?

Tänk dig att du vanligtvis sover mellan 22.30 och 06.30, men en kväll inte kommer i säng förrän 01.00 och ändå behöver gå upp samma tid. Då förlorar du flera timmars sömn, men det är inte säkert att du förlorar lika mycket av varje sömnstadie.

Kroppen tenderar nämligen att prioritera djupsömnen när sömntrycket är högt, medan den förkortade natten kan innebära att du går miste om en del av REM-sömnen, som normalt får större utrymme framåt morgonen.

Om du däremot lägger dig senare och samtidigt sover längre på morgonen kan du fortfarande få de timmar du behöver. Men om dina sovtider förskjuts mycket eller varierar från dag till dag kan det påverka din dygnsrytm, och därmed också sömnens kvalitet.

Kan man påverka mängden djupsömn och REM-sömn?

Ja, till viss del. Du kan inte själv bestämma hur mycket djupsömn eller REM-sömn du ska få, men du kan påverka förutsättningarna för båda.

• Att sova på regelbundna tider och få dagsljus på morgonen hjälper till att hålla dygnsrytmen i takt, medan fysisk aktivitet kan förbättra kvaliteten på din sömn och i vissa fall även öka djupsömnen.
  
  
• Att ge dig själv tillräckligt med sovtid är också viktigt, eftersom REM-perioderna normalt blir längre framåt morgonen. Om du ofta kortar av natten kan du därför gå miste om en del av den REM-sömnen.
  
  
• Alkohol kan också förändra sömnens fördelning. Den gör ofta att du somnar lättare, men kan samtidigt skjuta upp den första REM-perioden och minska mängden REM-sömn. När alkoholen sedan bryts ner under natten kan sömnen bli oroligare och du kan vakna lättare och oftare. Du kan alltså ha sovit många timmar men ändå fått en mindre sammanhängande natt.

Och din sömnklocka då (om du har en)? Den kan vara användbar för att följa sovtider och förändringar över tid, men den mäter inte hjärnvågor på samma sätt som en sömnundersökning. Därför kan den visa fel när det gäller hur mycket djupsömn och REM-sömn du faktiskt har fått.

Så vilken sömnfas är då egentligen viktigast? Svaret är att båda behövs, eftersom de delvis fyller olika funktioner som är viktiga för din återhämtning. Det bästa du kan göra är därför att ge kroppen de bästa möjliga förutsättningarna att genomgå alla sina naturliga sömncykler- och faser, från början till slut.

Har du svårt att somna eller komma ner i varv på kvällen? Här hittar du tillskott för både vuxna och barn, som hjälper sömn och avkoppling på traven.

Källor:

1. Lutz, N. D., Harkotte, M. & Born, J. (2026). Sleep’s contribution to memory formation. Physiological Reviews.
2. Crowley, R., Alderman, E., Javadi, A.-H. & Tamminen, J. (2024). A systematic and meta-analytic review of the impact of sleep restriction on memory formation. Neuroscience & Biobehavioral Reviews.
3. Franken, P. & Dijk, D.-J. (2024). Sleep and circadian rhythmicity as entangled processes serving homeostasis. Nature Reviews Neuroscience.
4. Van Cauter, E. & Plat, L. (1996). Physiology of growth hormone secretion during sleep. The Journal of Pediatrics.
5. Gardiner, C. et al. (2025). The effect of alcohol on subsequent sleep in healthy adults: A systematic review and meta-analysis. Sleep Medicine Reviews.
6. Birrer, V., Elgendi, M., Lambercy, O. & Menon, C. (2024). Evaluating reliability in wearable devices for sleep staging. npj Digital Medicine.