I tredje avsnittet av Hälsodjungeln möter Glimjas hälsoexpert Emma Köhn kliniska nutritionisten och hälsocoachen Johanna Holtz för ett samtal om vad som egentligen krävs för en bättre hälsa – och varför det inte behöver handla om extrema dieter eller perfektion. De pratar om funktionsmedicin, kost, livsstil och hur vi kan förhålla oss till all information om hälsa som möter oss i vardagen genom sociala medier och mer.
Se, lyssna eller läs – välj det som passar dig
🎧 Lyssna på avsnittet i Spotify
🎧 Lyssna på avsnittet i Apple Podcasts
Transkribering av avsnittet
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (00:00)
Hej och välkomna till Glimja. I dag ska vi prata om mag- och tarmhälsa och allt som är relaterat till det. Så det är så mycket mer än så egentligen. Det känns som att fler och fler börjar förstå sambandet med hur tarmhälsan påverkar resten av kroppen.
Vi ser och läser om det överallt egentligen. Därför har jag bjudit in Johanna Holtz. Det känns som att det inte finns någon som kan prata bättre om det här egentligen.
Jag har själv följt Johanna i flera år, på grund av hennes expertis. Hon är en av våra nya hälsoexperter på Glimja, vilket vi är superglada för. Varmt välkommen, Johanna.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (00:41)
Tusen tack, så härligt att få vara här och få prata med dig igen. Vi har ju setts förut. Och att få vara på en till plats och i ett space där vi delar samma passion och intresse för hälsa.
Och mitt främsta expertisområde och passion, mag- och tarmhälsa, mikrobiomet.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (01:05)
Yes, vi ska prata mer om det. Men jag tänker att innan vi går in på det, vi ska djupdyka i allt som har med tarmen att göra. Men jag vill höra lite mer om dig. När jag har kollat på ditt flöde, din hemsida, du är mamma, är föreläsare.
Du har en bakgrund från Karolinska institutet. Jobbar tydligen som fotograf också.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (01:32)
Ja, det stämmer bra.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (01:37)
Det känns som att du gör väldigt mycket samtidigt. Men hur skulle du själv beskriva dig och allt du gör och vad som driver dig för att kunna göra allt det?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (01:48)
Jag skulle nog säga att jag alltid har dragits till hälsa och nutrition och kosten och brytt mig själv väldigt mycket om hur min livsstil påverkar hur jag själv mår. Sen, som så många andra föräldrar vet, så blir man ju ännu mer noggrann med hur man lever när man väl får sitt första barn och lite mer... orolig och vill göra rätt och man vill inte göra fel och man vill ge sina barn den bästa förutsättningen man kan i livet.
Jag började studera på Karolinska 2014 och fick upp ögonen för bakterier och mikrobiomet vid typ första uppgiften vi fick på Karolinska.
För första delen studerar man på Stockholms universitet, läser mycket kemi. Sen går man över på Karolinska när man börjar läsa mer om nutrition. På den vägen är det.
Sen kom jag in på Nordic Clinic där jag jobbar än i dag, för typ fem år sedan kanske. Började jobba med klinisk nutrition och mer funktionsmedicin. Där man strävar efter att förstå vad som driver symptom och förstå grundorsaken bakom ett tillstånd eller symptom eller en persons mående.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (03:21)
Mm.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (03:23)
Och sen så gör jag massa andra saker. Jag är väldigt kreativ som person och älskar möten med nya människor. Och det är väl nog det som främst driver det jag gör i dag skulle jag säga.
Jag har tänkt mycket på det faktiskt. Vad är det som gör att jag hamnar just här? För som nutritionist kan man göra så mycket.
Vissa jobbar inom livsmedelsproduktion, de flesta forskar inom olika områden eller man kan jobba inom folkhälsa exempelvis. Men jag hamnade... här, där jag möter otroligt många människor, både barn och vuxna, med olika bakgrund och mål. Det älskar jag faktiskt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (04:07)
Du är på flera ställen samtidigt. Du får det bästa av båda världar.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (04:19)
Ja, jag älskar det. Och att få prata om mage och tarm men också om hälsa generellt och få dela min kunskap och åsikt om allt som har med hälsa att göra, det tycker jag om.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (04:34)
Det är lite så att forskningen behöver vi. Men gemene man läser inte forskningen så det behövs ju personer som du så informationen kommer ut.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (04:49)
Ja, det är viktigt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (04:51)
Mm.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (04:53)
Och att de som arbetar med research också blir erkända för det de gör, för det ligger ju enormt mycket tid bakom det. Så det försöker jag också. Sen så delar jag inte mycket content, vet ju att det tar extremt mycket tid.
Och jag jobbar väldigt mycket med konsultationer och föreläsningar och allt möjligt vad jag nu gör. Och jag hinner liksom inte producera material där. Jag tänker att det ska komma.
Men den tröskeln är lite för hög just nu. Ja precis.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (05:43)
Men om vi ska gå in på mikrobiomet då, det är något... Eller i alla fall jag, beror kanske på var man letar och var man får sin information men varför pratar alla så kallat om mikrobiom i dag? Vad har hänt liksom?
Det har blivit en skiftning känns det som från att ingen pratar till
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (06:04)
Juste.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (06:05)
att det är överallt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (06:08)
Jag skulle säga att den främsta anledningen är att det har kommit så mycket forskning och data på just både specifika bakterier, bakteriestammar, är inblandade i risken att utveckla olika tillstånd och sjukdomar. Ja, det är väl i princip det. Sen har företag snappat upp det och det finns många aktörer nu som producerar avföringsanalyser exempelvis.
Det går inte att undgå om man vill jobba med hälsa för att ohälsa börjar oftast i tarmen som man säger. Det påverkas av allt vi gör från att vi föds och sättet vi föds på. Man styr otroligt många biokemiska processer i kroppen och är involverad i produktionen av vitaminer och näringsämnen och hormoner och neurotransmittorer.
Det är någonting vi kan påverka.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (07:22)
Ja men hur, om vi säger vanliga symptom och så vidare, hur påverkar det? Hur kan man märka?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (07:34)
Det främsta sättet, så här bakterierna i tarmen, det är en del. Det är ett ekosystem av triljoner mikroorganismer som parasiter och candida, olika bakteriearter som lever i symbios med varandra men också med sin värd som är då vi människor. Och vi har utvecklats tillsammans för att, varför egentligen.
Vi ger bakterierna en värld och bakterierna ger oss ämnen så att vi ska kunna må så bra som möjligt, så länge som möjligt egentligen. Men har man för få av de gynnsamma bakterierna och för mycket av dem som driver inflammation, då blir det en obalans och vi blir sjuka med tiden.
Så bakterierna påverkar främst då inflammation som är ett begrepp de flesta känner till genom att producera ämnen som aktiverar immunceller, att frisätta ämnen som skapar inflammation.
Det finns lokalt i tarmen men det rör sig ut i blodbanan och cirkulerar i hela kroppen och kan gå över i blod- och hjärnbarriären upp i hjärnan och påverkar även hur vi mår rent mentalt och vårt humör. Ja, risken att utveckla sjukdom som är kopplat till hjärnan också.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (09:10)
Ja, och då kan man prata om symptom som hjärndimma och trötthet och allt möjligt, men i längden kan det leda till ännu värre tillstånd.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (09:20)
Ja, det är vad forskningen visar i dag och det kommer komma mycket, mycket mer information om vilka specifika stammar som vi ser att individer har ökade nivåer av vid olika sjukdomstillstånd. Men det är under utveckling, ja. Det är otroligt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (09:44)
Verkligen, och vi ska prata om sättet vi föds på. Det tycker jag är superspännande. Är själv gravid i vecka 37.
Vi ska nämna barn lite mer sen, men vill du bara uttrycka det du sa.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (10:05)
Ja, så det vi vet är att beroende på mammans mikrobiom och om ett barn föds vaginalt eller med kejsarsnitt så har man olika typer av, man exponeras för olika typer av bakterier helt enkelt och ett kejsarsnitt är mer, man exponeras inte för lika många bakteriearter som om man föds vaginalt och det här gör att vi får Vi får faktiskt fler bakterie arter och vi vill ha färre och vill ha några utvalda egentligen från start.
Anledningen till det är för att de här bakterierna är involverade i mognaden av tunntarm och tjocktarm och vårt immunsystem.
Och om det inte mognar på rätt sätt... så ökar det risken att utveckla astma allergier och andra tillstånd senare i livet. Så det som man gör på vissa universitetssjukhus är en så kallad vaginal swab. Och då tar man sekret från mammans underliv och smörjer in spädbarnet med, nyfödda barnet, för att påverka det här helt enkelt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (11:31)
Jag har själv varit med om det. Mitt första barn var ett planerat kejsarsnitt och då skrev jag det i ett förlossningsbrev. Det var ingenting som de utförde utan vi var välkomna att göra det.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (11:51)
När man föder via kejsarsnitt så får man också antibiotika. Vi vet även att antibiotika första tiden i livet också förändrar kompositionen på mikrobiomet vilket också påverkar risken att utveckla olika tillstånd återigen. Det vill vi gärna undvika i så hög utsträckning som möjligt men vi kan också använda det vi har och välja exempelvis en probiotika.
Det är inget man kan rekommendera bara så här till alla mammor som föder med kejsarsnitt. Men det går att hitta en som passar bebisen och mamman.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (12:34)
Och det gör man genom tester?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (12:36)
Ja, främst.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (12:39)
Om vi backar lite, vi pratade om de olika symtomen, vi pratar om inflammation i kroppen, hjärndimma osv... När en klient kommer till dig och ni gör tester och ni individanpassar. Det kan ju vara probiotik, det är kosten allt möjligt.
Vad är det som folk brukar bli mest förvånade över när ni är klara eller under processens gång?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (13:12)
När jag får en ny klient så fyller de alltid i ett långt hälsoformulär. Jag ställer många frågor för att förstå deras bakgrund och egentligen från födseln för att få så mycket data som möjligt. Sen ber jag varje person att göra en kartläggning över toalettvanor, kosten och sömnen främst.
För genom den här informationen kan man få... ledtrådar till hur matsmältningen fungerar exempelvis. Och vilken tonus nervsystemet är i, om man lever i harmoni eller man lever i stress exempelvis. Och vilken sömnkvalitet personen har.
Och det är oftast det som ger en aha-upplevelse till den jag möter. För de flesta är inte medvetna om hur de faktiskt lever. Och vet inte att de kanske lider av förstoppning eller att har man diarré eller lös avföring ganska ofta så är det tecken på att något inte riktigt är som det ska.
Men med tiden blir det här så otroligt normaliserat så att folk vet inte om att de går runt med besvär.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (14:37)
Min nästa fråga är egentligen just den här normaliseringen. Det känns som att vara lite dålig i magen, antingen förstoppad eller gasig. Det är det folk tror att det bara är så.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (14:51)
Det ska inte vara så. Det är inte normalt att gå runt med en gasbildning och en buk som gör att man inte kan ha byxorna stängda eller behöver anpassa sin klädsel efter hur magen känns och ser ut. Det här är också vanligt för barn och vuxna.
Eller att bli uppblåst efter att man äter ett livsmedel och att det sker som ett mönster över tid. Alla kan bli lite... Såhär att få gaser om man äter väldigt mycket bönor eller en viss typ av mat kanske men det ska inte vara så över tid.
Men sedan ska jag tillägga ändå att det är många som. Om man är hälsomedveten eller har blivit forcerad att jonglera med kosten på olika sätt för att man har besvär. Så är man så vaksam på sin kropps signaler.
Alltså man riktar fokus till de negativa signalerna och blir oftast rädd av det. Vilket styr då hur man äter och äter man då, jag tar bönor som exempel, och blir gasig. Så tror man att det inte är rätt för en.
Men så enkelt är det inte och där det pratar jag mycket om under konsultation om hur man ska tänka kring det. På vilket sätt man kan börja introducera ett livsmedel som då bönor om man har magbesvär och vad som är viktigt att tänka på.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (16:24)
Det är jätteintressant. Det kan också bli en... Just det här, att vara väldigt hälsomedveten kan bli en stress i sig.
Jag måste bara sticka in med en liten berättelse där. Nu blev jag nyfiken, för några år sedan. Jag och min sambo, var precis när vi hade träffats.
Han älskar kött, över allt annat. Men jag uppskattar grönsaker ännu mer. Vi hade ätit väldigt mycket animalisk protein under en period och jag sa så här, kan vi inte göra en vegetarisk gryta?
Han bara ja absolut. Inga konstigheter. Så sa han bara, jag är lite känslig med bönor.
Jag bara, ja, det är alla. Om man inte är van vid att äta det. Nu får jag hoppas att han förlåter mig för att jag sitter och berättar detta.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (17:22)
Det är bra att vi delar med oss. Då kan andra relatera och så känner man igen sig. Det är bra, det är bjussigt att du bjuder på hans story.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (17:32)
Ja, precis, på hans story.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (17:35)
Nej men det är bra.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (17:37)
Efter middagen, kanske en halvtimme senare så ligger han i soffan och liksom beklagar sig över sin mage och jag bara så typiskt. Och sen så går han in på toaletten och så bara hör jag hur han alltså kräker så mycket i typ en halvtimme tid. Har jag förgiftat honom?
Sen pratade jag med av mina bästa vänner som faktiskt jobbar inom livsmedelsbranschen. Då informerade hon om att även om man sköljer sina bönor, det här lektinet som de som bönorna har som skydd runt sig. Att det kan finnas kvar och att man även slarvar mycket med de processerna inom livsmedelsbranschen.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (18:36)
Det låter inte högst troligt att det är lektinerna, skulle jag säga. Eller fytaterna. Var det tetrapack eller var det torra bönor som ni använde?
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (18:47)
Det var tetrapack.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (18:47)
De är ju oftast förkokade också.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (18:51)
Precis.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (18:53)
Men... Har faktiskt aldrig varit med om att någon kräks över att äta böngryta. Så det kan ha varit något som var dåligt.
Alltså... innehöll... någon bakterie. Nej, förstår det. Eller att det var någonting annat faktiskt i grytan som gjorde att han blev så dålig.
För jag tänker att du också borde ha reagerat om han reagerade så kraftigt. Eller om det var någonting han var allergisk mot i grytan.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (19:28)
Ja, precis det kan det ju ha varit. Fast jag tror att det var en ganska så basic med ingredienser.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (19:38)
Men det där med spadet. Säg du först.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (19:42)
Det var gröna linser och någon böna.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (19:53)
Vad hemskt. Lider med honom. Ja, du får smyga in det som man gör med barn för att de ska få i sig de fantastiska kvaliteterna från linser.
Men jag kan nämna en hur jag gör. Jag har ju då levt tillsammans med en mexikan i många många år och har ätit och äter otroliga mängder bönor. Och tetrapacken som jag köper i butik sköljer jag inte bort spadet från det utan jag använder spadet i exempelvis två svarta bönor eller kidneybönor främst och kokar väldigt länge tillsammans med, jag kanske har i lite kokosmjölk eller grönsaksbuljong och massa härliga kryddor och jag personligen har aldrig reagerat så där men jag är också van att äta bönor.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (20:53)
Det kanske var ett väldigt tydligt tecken på att han behöver mer bönor i sin kost.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (20:57)
Ja, ofta så är det så om man inte har utvecklat en känslighet eller intolerans. Det kan man också göra över tid om man har magbesvär.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (21:17)
Det är också vanligt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (21:17)
Om vi tänker på livsstilsmässigt, vad tror du i modern livsstil är det som påverkar vår tarmhälsa allra mest i dag?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (21:28)
Det är stress.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (21:30)
Stress.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (21:32)
Stress och otydliga rutiner, alltså avsaknad av rutiner. Vilket ofta är till följd av stress.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (21:41)
Ja. Man kanske bara stoppar i sig det man känner för för stunden för att man inte har tid att laga mat.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (21:49)
Ja, och att man inte är förberedd. Att förbereda sig på en måltid vid en viss tidpunkt. Att se maten eller ingredienserna.
Dofta på ingredienserna. Att känna hunger och få det här suget. Att man börjar salivera.
Det är tecken på att matsmältningen börjar komma igång. Om man bara slänger in någonting i munnen utan att tugga ordentligt så får vi oss för stora bitar kan man säga vilket blir problematiskt för en frisk person också egentligen men för en person som har, de flesta lider av magbesvär skulle jag säga eller någon form av antingen har man problem med magsäcken, magsyra eller magen man är förstoppad eller har varierade tarmtömningar, men om man inte tuggar och använder käkarna så missar man möjligheten att stimulera vagusnerven.
Och jag tänker att många i vårt forum här nu och Glimja också kanske känner till vagusnerven. Men det är en kranial nerv som går igenom kroppens alla organ och styr hur de fungerar. Är man i fight or flight, i stress, då är den i fel tonus som man kallar det.
Alltså den hjälper till att få våra organ som är involverade i matsmältningen att producera de enzymerna i munhåla, i magsäcken, i övriga delar av tunntarmen. Så vi får rätt mängd av det så att maten bryts ned ordentligt så att vi kan ta upp näringen så optimalt vi bara kan och undvika en... Att man triggar immunsystemet att reagera i princip.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (23:47)
Mm.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (23:51)
Stressen gör att det här systemet och apparaten inte fungerar optimalt. Vi har faktiskt mer nervceller som omsluter våra tarmar än vad som finns i ryggmärgen. Det är ganska otroligt.
Så,
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (24:07)
Det visste jag inte.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (24:08)
från ryggraden och ryggmärgen så löper det ut nerver. Om man tänker att det här är en del av tarmen så sitter de runt tarmen på många olika sätt. Vårt enteriska nervsystem.
Ska man gå upp på scen eller hålla ett tal exempelvis när man pratar inför en publik eller en grupp så kan man ju känna att man vill springa på toaletten. Det är egentligen vår vagusnerv som skickar signaler till tarmen att tömma sig. Samma sak, kanske om man reser och så där.
Nerverna styr hur snabbt innehållet vid tarmarna rör sig. En del av det hela.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (24:55)
Det kände jag inte till, det är jätteintressant koppling. Jag tänker tillbaka. Jag vet i alla fall minst en person i min omgivning som alltid måste gå på toaletten när vi reser.
Hon har typ trott att det något fel på henne.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (25:14)
Och jag är också så faktiskt. Det kan jag dela med mig om. Varje gång jag reser blir jag förstoppad.
Men jag har mina verktyg som jag vänder mig av. Men det är som att min kropp, när jag inte har mina rutiner och där min kropp känner sig trygg och vet vad som komma skall, då händer någonting som gör att jag blir förstoppad.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (25:32)
Vad kan det vara för typ av verktyg?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (25:36)
Som jag använder mig av, jag äter mycket mer frukt och grönt. Jag lägger till kiwi och mango, jag dricker mycket vatten och jag försöker gå på toa på rutin.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (25:46)
Ja, okej.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (25:48)
Det är oftast schemat som förändras. Men då gör jag det i alla fall.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (25:58)
Jag har inte det specifika problemet, men just rutiner i vardagen. När det gäller mat, äta på samma tid. Det du pratar om, att lyckas salivera och äta med ögat.
Precis som man har pratat om. Jag tänker att de flesta slänger i sig över lunchen, äter framför datorn, scrollar på telefonen när de sitter och äter.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (26:36)
Exakt, det är någonting som vi ofta ser med små barn. Är det någonting som jag vill att alla föräldrar tar med sig så är det att börja inte med telefonen framför måltid eller tv. Det påverkar matsmältningen och sätter barnen i fight or flight, vilket inte hjälper till.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (27:00)
Jag tänker så förutom att det är en då för matsmältningen jättebra att äta vid köksbordet och men bara att ha den tiden tillsammans med familj och att man själv inte är distraherad utan undan med telefonerna. Vi har ju en två och ett halvt åring här hemma. Vi har ju verkligen det som rutin att när vi äter så äter vi.
Det är okej att pausa från maten om man känner att man behöver springa iväg och leka lite i fem minuter för att sen kunna sätta sig igen. Men ingen distraktion.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (27:34)
Det är jättebra.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (27:36)
Matglädjen är något av det viktigaste vi kan ge barnen.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (27:41)
Ja, och att involvera dem och låta dem välja och få dofta och känna och vara en del.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (27:51)
Det bästa vi har gett till vår son är ett kökstorn.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (28:00)
Ja. Superbra.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (28:06)
Det är nog de största bråken vi har här hemma.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (28:12)
Ja, nej man har inte möjligheten.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (28:15)
Det blir för mycket på spisen samtidigt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (28:19)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (28:20)
Då blir han arg.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (28:21)
Ja, men det är ändå en sund känsla.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (28:26)
Jag har en fråga till dig. Vi pratar mycket om... Jag tycker det är så svårt det här.
Han kanske vill ha någonting som han har sett andra barn äta och som jag inte... Jag pratar mycket här hemma om vad som gör magen glad och vad som gör magen ledsen. Är det en bra approach?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (28:55)
Ja, absolut. Alla... Man kan ha sina...
Som du har, pratar om en glad och en ledsen mage. Det är bra nivå för ett litet barn att förstå vad som händer när man stoppar i sig olika saker. Jag har också väldigt tidigt...
Jag har ju tre döttrar då. En sexåring, en åttaåring och en nioåring, eller snart tioåring.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (29:20)
Då blir det verkligen olika nivåer av hur man pratar om det.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (29:23)
Ja, men har från väldigt tidig ålder pratat om bakterierna i magen och att mata dem så de blir glada och gör att vi mår bra och blir friska och starka. Det har de med sig än i dag och frågar själva. Lite olika kommentarer om mat de äter och så där.
Det tycker jag är superbra. Jag tror att det finns många böcker nu för tiden också, som är barnböcker. för att få barn att förstå.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (29:57)
Jag har inte beställt den än. Jag är inte expert på att prata om det. Jag märkte nu när vi var på ICA häromveckan och han såg något Marabou choklad som han tyckte så kul ut.
Kommer ni ihåg att mamma pratat om vad som gör magen glad och vad som gör magen ledsen? Så förklarar jag att det finns choklad som magen blir gladare av. Inte att jag förbjöd choklad.
Han gillar 90 procentigt choklad.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (30:35)
Ja, det är hardcore. Det är superbra. Ja, det finns alltid bättre alternativ och ju mer hälsosam mat man äter desto mer utrymme har man att göra de här andra valen och de har mindre påverkan på kroppen.
Det blir sporadiskt någon gång då och då. Men det är en jättesvår situation när man har barn och umgås med andra föräldrar med barn som ger sina barn mat eller godis när man själv inte har tänkt det. Jag har varit stenhård faktiskt från början med mina barn så att de vet vad som gäller.
Och sen såklart har jag gett någonting fast jag har sagt nej från början tio gånger. Jag har haft ganska tydliga ramar från början för att jag vet vad som händer i de små barnens kroppar. Jag har inte kunnat leva på något annat sätt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (31:47)
Det är väldigt viktigt att man är eniga där båda föräldrarna. Det är något vi diskuterar väldigt mycket hemma, i samma linje. Det är inte en som blir the bad guy.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (32:05)
Nej, det hjälper oftast om man är på samma nivå. Annars så blir det, det var jag i perioder. Jag blev den sura mamman som inte gav dem någonting alls och så kom barnens pappa och gav dem jättemycket härligt gott så han fick mycket plus på sin sida.
Men den balansen justerade vi sen.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (32:31)
Det är viktigt att ha de samtalen. Det kanske har kommit mer naturligt för oss än för många just eftersom jag själv har epilepsi och har en
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (32:43)
Juste.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (32:44)
hänsyn till. Han har ju varit med på det tåget.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (32:49)
Ja, förstår.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (32:51)
Det har ju gjort stor skillnad.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (32:53)
Tufft och mycket att ta hänsyn till.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (32:56)
Så är det ju. Också precis som du sa i början, när man väl blir föräldrar, att allt sånt blir så mycket viktigare.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (33:07)
Någonting jag önskar är att vi inte så hälsoshamear varandra som föräldrar utan uppmuntrar till bättre val och hälsosammare alternativ. Ofta blir man ju kanske sedd som en... Någon sorts foliehatt på något sätt, men det ska vara någonting positivt.
Man kommer att hamna i situationer där det kommer att flurera av skräpmat och man kommer inte kunna avstå eller säga nej oftast. Att ta tillvara på de tillfällena och situationerna där man väl kan ge ett bättre alternativ är fantastiskt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (33:48)
Precis.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (33:51)
Det ser inte superbra ut för folkhälsan. Och vi går ju åt mörkare tider. Så det är väl fantastiskt om vi kan jobba på att göra bättre alternativ.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (34:03)
Ja, det är ett annat ämne. När vi ändå är inne på det spåret, för jag vet att du pratar mycket om att inte bara tysta symptom utan att förstå vad som händer och komma åt grundorsaken. Vård, den primära vården vi har det är ofta tysta symptom, vi behöver vården så att det är ingenting så.
Vad
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (34:28)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (34:29)
är den stora skillnaden där emellan att liksom bara sätta ett plåster på.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (34:37)
Skillnaden i hur man... Tiden möjliggör. Det finns utrymme att ta reda på vad som driver en persons symptom eller mående tillstånd.
Man går till vårdcentralen så får man inte ett långt möte där målet är att ta reda på orsaken utan det är att dämpa symptom eller tillfälligt få personen att, eller den hjälpsökande, att må bättre, vilket är fantastiskt. Men skillnaden blir att man minskar risk och sparar tid om man jobbar med att försöka förstå vad som driver symptomen.
Privat så kostar det ju mycket pengar och det kostar mycket pengar att göra olika typer av tester.
Det innefattar ofta tillskott som också är dyrt beroende på vem man har framför sig. Alla har inte möjlighet till det. Men till slut verkar alla hamna där.
Eller alla ska jag absolut inte säga, men många ändå hamnar där. Det går inte att leva så länge med så kraftiga symtom som påverkar ens livskvalitet och vardag. Det är otroligt hur många lever i misär och inte så bra som de hade kunnat leva.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (36:18)
Och där är vi tillbaka till normaliseringen där, att till exempel att bli gammal, att folk tror att det innebär rullator och att det är en naturlig del av åldrandet, vilket det inte behöver vara. Men
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (36:35)
Nej precis.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (36:37)
som du säger att den typen av vård vi hade behövt är tyvärr inte tillgänglig för alla.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (36:45)
Nej, på vårdcentralen jobbar man inte preventivt på samma sätt heller. Och det finns ju så otroligt mycket vi kan göra för att må bättre. Både när vi pratar om bara mikrobiomet egentligen. finns så mycket grejer vi kan lägga till i vår vardag och livsstil.
Och ta bort som gör att vi främjar en god och frisk och starkt motståndskraftig tarmflora. Som gör att vi då åldras långsammare. Men den informationen får man.
Syftet är inte att få den när man går på ett vårdbesök.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (37:25)
Hur hade det idealt sett ut?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (37:34)
Inom primärvård?
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (37:36)
Ja.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (37:37)
Eller generellt. Då
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (37:41)
Ja.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (37:42)
hade det sett ut som vi, som jag jobbar men det hade varit gratis. Vad är det det kostar?
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (37:48)
Tror du att det hade varit möjligt?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (37:55)
Absolut. Det finns faktiskt vårdcentraler i dag med läkare och dietister eller sjuksköterskor som jobbar mer funktionsmedicinskt, som vet mer och som kanske erbjuder andra typer av tester eller lyfter att det finns i alla fall.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (38:22)
Jag var själv på en vårdcentral för några år sedan. Det är första gången jag upplevde... Det var en dansk läkare minns jag.
Han nämnde inte ordet funktionsmedicin eller så. Men han gjorde ändå en massa andra tester som inte hade gjorts. Så han gjorde en hälsoplan för mig.
Han tyckte inte jag var konstig när jag nämnde preventiva åtgärder.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (39:05)
Sen tror jag också att det är lite den patienten som söker vård på primärvården har en annan typ av livsstil oftast än den som söker privat hjälp. Den har oftast testat mer och hållit på i flera år för att komma till bukt med sitt mående. Och jag vet att många läkare också såklart rekommenderar att börja med fysisk aktivitet, sluta röka, sluta dricka alkohol, ät mindre kött.
De här punkterna eller faktorerna som vi vet minskar dödlighet generellt och minskar risken för sjukdom. Livsmedelsverkets rekommendationer är bra och grundade i tio års senaste nutritionsforskning och är viktiga. De flesta följer inte ens de råden.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (40:09)
Nej.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (40:10)
Men sen så finns det mycket mer annat man kan göra såklart.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (40:14)
Bara mängden grönsaker vi borde få i oss varje dag. Den
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (40:18)
Ja exakt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (40:21)
upplever jag är svår, variationen. Dels för att det är så himla dyrt. Allt finns inte ekologiskt eller närodlat.
Vissa saker väljer jag bort för att det inte är i säsong. Eller att det importeras från vissa ställen. Så tycker jag den är svårast, inte mängden utan att faktiskt ge magen en variation.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (40:56)
Jag tror att det går att komma undan. Man får välja sina strider. Ofta är det bättre att äta en frukt än att inte äta den för att den inte är ekologisk eller närodlad.
Men jag pratar jätteofta i mina konsultationer med de här målen. En vuxen ska få i sig minst 600–800 gram frukt och grönt och nötter och baljväxter per dag. Och ett barn från 4 års ålder ska få i sig 400 gram.
Jag brukar rekommendera familjer eller vuxna att mäta eller väga hur mycket det här är så att man får en visuell bild. Det är inte lätt att veta hur mycket 500 gram frukt och grönt är. Men det hjälper jättemycket att ha ett ögonmått för det här.
Och faktiskt planera lite för hur man ska få in det här i sina måltider. Tänka 200 gram per måltid. Äter man mellanmål, som många skippar, så har man möjlighet att få i sig ännu mer polyfenoler och fibrer och stärkelser som finns i den här typen av mat som vi behöver få i oss för att främja en frisk tarm.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (42:17)
Nu blir jag nyfiken. Det har blivit ett skifte från att många coacher pratar om att man ska äta fem gånger om dagen. Sen skiftade det någonstans till att nej, nu är det fasta.
Nu ska vi bara äta två till tre gånger. Kanske bara en gång om dagen. Var är sanningen, någonstans mitt emellan?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (42:43)
Ja men det är det och det ser olika ut för olika faser i livet och för olika individer beroende på hur man mår skulle jag säga. Men jag... tänker så här att varje tillfälle man har att stoppa i sig något att äta är det en möjlighet att ge kroppen eller tarmfloran och bakterierna och så vidare det som vi behöver. Och vi vill inte förlora de här möjligheterna att få i oss det här.
Och att äta regelbundet i en rytm med en timing som passar oss är jätteviktigt. Det finns jättemycket studier och forskning på vad olika typer av fasta har för positiva hälsoeffekter. Men det ser också olika ut för kvinnor och män.
Det ser olika ut. För olika individer i olika faser i livet så passar en viss typ av fasta och en annan inte. Men man måste veta vad man gör och varför man gör det och vad som händer.
Vad missar man om man håller på med fasta?
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (44:01)
Och inte bara gå på de generella råden.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (44:03)
Nej.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (44:05)
Man måste faktiskt känna efter hur man mår av det. Det är det många missar också.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (44:11)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (44:12)
Nu ska jag äta så här.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (44:17)
Ja, jag skulle säga att det jag ser hos de personer som jag träffar är att tar man bort en måltid så blir oftast efterföljande måltid större vilket ökar buktryck och bidrar till att man känner mer smärta vilket inte är eftersträvansvärt. Små men färre måltider är oftast bättre då. Sen om man tränar eller beroende på fysisk aktivitetsnivå är jätteviktigt att hålla koll på timingen av kosten innan och efter träning.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (44:53)
Det är väldigt bra, jag tycker det är ett fint tankesätt att se det som en möjlighet.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (44:57)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (44:59)
Istället för att fokusera på att jag måste få in fem mål om dagen för få in mig rätt mängd protein. Så det kan bli stress i sig.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (45:11)
Precis. Det jag ser främst hos de kvinnorna jag möter men också hos män som lider av magbesvär skulle jag säga, det är att man äter alldeles för lite. Man äter för lite rent energimässigt och man äter för näringsfattigt och de flesta kämpar också med det som du nämnde med att äta varierat.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (45:42)
Det är något av det svåraste, man fastnar i sina rutiner. Det som går snabbt att laga. Om du har småbarn, alla har gränser för det som funkar.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (46:02)
Jag brukar tänka så här för att äta mer varierat. Att köpa alla frysta bär som finns i princip och ta en matsked av tre olika bär vid frukost exempelvis. Eller som efterrätt efter middagen.
Och göra någon sorts fruktsallad. Eller om man har barn, kan barnen styra upp det här om de har rätt ålder? Gör en förrätt med minst tre till fem olika grönsaker och kanske två olika nötter.
Det är tre grönsaker och två olika nötter. Och sen en efterrätt igen. Om man har ätit bär till frukost, då kan man äta frukt efter middagen.
Sen köper man frysta kryddor, då kan man variera där. Då kommer man ganska långt. Man kan variera olika löksorter om man använder lök i matlagning, olika potatisarter, olika äppelsorter.
I de olika äppelskalen finns det olika typer av polyfenoler. Det är bioaktiva ämnen som finns i allt som kommer från växtriket och som också matar bakterierna i princip. Så bara att variera sorter av samma frukt hjälper också.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (47:15)
Det behöver inte vara så komplicerat egentligen.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (47:18)
Nej, precis.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (47:19)
Tillbaka till grunden och basics.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (47:22)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (47:23)
Vi försöker här hemma att mat ska vara gott givetvis. Det behöver inte alltid vara avancerade grytor. Det kan också vara rotfrukter i ugnen.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (47:38)
Ja. Nej, jag tillhör den spartanska matlagaren skulle jag säga. Jag tror folk skulle bli chockade om de fick veta hur spartanskt vi äter hos mig.
Men vi kör buffé style oftast. Vi... Eller jag serverar till mina barn.
De får nästan alltid olika typer av nötter eller en skål med olika typer av frukt eller bär. Eller grönsaker som jag preppar innan de kommer hem från skolan. Eller innan de får frukost på morgon också, att de har någonting att tugga på.
Och får de en efterrätt med frukt eller bär så vet jag att de har fått i sig mycket även fibrer och polyfenoler både innan och eftermåltiden. Vilket gör att jag kanske har en trygghet om jag bara serverar pasta med majs och kikärtor typ.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (48:39)
Precis. Jag håller med om hundra procent vi brukar också addera saker och sedan ibland kan jag få dåligt samvete över hur enformig Arvids frukost kan vara. Vi har som rutin att varje söndag så gör vi mandelsmör tillsammans.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (48:58)
Mmm, mysigt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (49:01)
Men jag sa att då skulle jag kunna göra cashewsmör nästa gång.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (49:05)
Ja, eller bland det lite olika nötter. Det behöver inte vara mycket. Lite.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (49:10)
Det var bra tips.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (49:14)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (49:18)
Långt sidospår. Jätteintressant.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (49:19)
Mm, ja. Det tycker vi om.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (49:24)
För jag vet du pratar en del om skillnaden att bara ta något för magen. Om vi pratar en kapsel med x antal miljarder mjölksyrabakterier eller så kallad probiotika. Varför behöver man eventuellt göra den mer riktad?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (49:46)
För att de olika stammarna har olika effekt på olika individer. Beroende på hur ens mångfald ser ut, hur många olika arter man har i sitt mikrobiom, beroende på hur varierat det är, alltså hur många olika bakteriearter eller stammar man har, och beroende på hur höga nivåer eller låga nivåer man har av viktiga arter som bifidobakterier eller Lactobacillus exempelvis. Akkermansia är en sån superviktig nyckelbakterie som är involverad i tarmslemhinnans integritet eller funktion kan man säga.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (50:31)
Nu måste jag bara så att alla förstår och så att jag själv förstår. Är det skyddet vi har runt?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (50:39)
Ja, så längs med tarmväggen har vi en slemhinna som består av olika lager. Den här har en superviktig funktion i att skydda oss som värd då. På ena sidan har vi tarmen som är det här hålet som löper från munhåla till anus.
Sen har vi vårt immunsystem på andra sidan tarmväggen och blodbanan. Vi vill inte att det som hamnar i magen, det är ju massa skräp och toxiner och så vidare, ska komma i kontakt med immuncellerna och det skyddas av tarmslemhinnan. Och den här omsätter sig var tredje dag ungefär för en vuxen med hjälp av olika bakterier som när den här akkermansia bakterien äter av slemmet kan man säga, då produceras mer slem av speciella celler i tarmväggen.
Så det är ett samarbete där. Och det är också en viktig del i mag- och tarmhälsa generellt, man behöver ta hänsyn till.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (51:52)
Om jag förstår rätt om det inte fungerar är det det då vi kallar läckande tarm.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (51:59)
Det är en bidragande faktor till att man får en ökad genomsläpplighet i tarmbarriären. Så har man en tjock och frisk tarmslemhinna, very good. Vi får mindre risk att utveckla läckande tarm.
Har vi en tunn tarmslemhinna så ökar den risken och vi får lättare immunreaktion och magbesvär och så vidare. Bland annat. Ja, det finns vissa specifika stammar som är involverade i utvecklingen av våra immunceller.
Och man kan säga att de tränar våra immunceller på olika sätt. Så vi vill ju att våra immunceller ska reagera vid rätt tidpunkt, mot rätt hot, till rätt utsträckning. Vi vill inte ha en aggressiv attack på någonting som egentligen inte är farligt.
Men det är det som sker. Vår genetik spelar en viktig roll här också. Man kan ha anlag för att ha ett hyperaktivt immunsystem, exempelvis bifidobakterierna.
De tränar våra immunceller att agera ordentligt. De får vi i oss när vi föds vaginalt och genom bröstmjölken främst. Det är även en magisk kompott i bröstmjölken som gör att vi matar bifidobakterierna samtidigt med specifika fibrer.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (53:30)
Om man inte ammar då exempelvis. Vad kan man göra för att bidra?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (53:41)
Först och främst ha en livsstil som gör att man får en god miljö i tarmen. Sen kan man ta probiotika. Pratar du då till den vuxna eller för bebisen?
För bebisen probiotika, men det finns även bröstmjölksersättning som innehåller tillsatta speciella fibrer och bifido.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (54:10)
Och om vi tänker, då tar man ett tarmfloratest hos dig exempelvis. Då kan ni se specifikt vilka bakterier
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (54:24)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (54:24)
som jag exempelvis behöver.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (54:27)
Ja, Det finns olika typer av tester. Men det finns test som mäter hela mikrobiomet. Och då kan man se nivåer av alla bakterier egentligen.
Och det är bra att göra det så tidigt som möjligt. Har man möjlighet rent ekonomiskt att göra det, skulle jag rekommendera alla att göra det. För då vet man.
Då har de en baseline och då kan man jämföra med det senare. Men annars vid symptom som förstoppning, kolik, exem, asma eller allergi. Eller man har syskon som har de tillstånden och man har fött ett till barn som man vill veta hur det ser ut där.
Bra att göra det. Då kan man sätta in en probiotika eller tänka på hur man lever, lite extra kanske. Och göra det som bidrar till en god och frisk tarmflora.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (55:24)
Men även för sig själv. Med just alla miljoner bakterier som många köper då. Kan det vara någon biverkning, kan det vara någon negativ effekt eller är det bara att den kanske inte gör någonting för dig?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (55:38)
I många fall så har de ingen effekt om man inte har valt rätt form eller produkt eller att man inte tar det. Man har mönstret över tid så vi ser att det är en viktig del för att vissa bakterier stannar inte kvar i tarmen heller som andra gör. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till.
Vissa stammar kan göra så att man får en ökad produktion av histamin och vissa individer är känsliga mot histamin. Ofta så tror man att man är känslig mot histamin men så är inte fallet, det är inte histamin i kosten som är problemet utan det finns många faktorer där som man måste ta reda på och ta hänsyn till.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (56:35)
Pollenallergi, borde du göra tarmfloranalys?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (56:38)
Om man har pollenallergi så bör man göra... Ja,
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (56:40)
En tarmfloranalys.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (56:42)
absolut... Så att det är alltid bra.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (56:46)
Ja.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (56:48)
Men andra bieffekter kan vara att man får varierande tarmtömningar. Man kan få ökad gasbildning. Man kan känna obehag och smärta, men det går över.
Men man måste hålla koll på hur man mår såklart. Men oftast så är det helt ofarligt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (57:08)
Men bara att det kan vara bortkastade pengar.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (57:10)
Ja, jag ser så många avföringsanalyser där en person har uppgett att den har ätit en viss probiotika över tid men det syns inte på testresultat. Obs, har man inte ett test att jämföra så är det jättesvårt att säga någonting om det egentligen för man vet inte hur det såg ut innan. Men i många många fall så ser jag att det syns inte.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (57:33)
Sen kan det vara så att även om du äter probiotika som eventuellt hjälper men om du då inte har en livsstil så tarmen inte kan ta upp probiotikan som du äter.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (57:47)
Ja, det är... Vi vill sätta bakterierna i arbete genom att äta fibrer, exempelvis, som finns i frukt och grönt bland annat. För man kan se på fibrer som...
Tänk dig en gren med massa förgreningar. Bakterierna bryter sönder de här förgreningarna och då bildas ämnen som är gynnsamma för vår hälsa. Så vi vill sätta dem i arbete på det sättet.
Och då ökar vi chansen att de stannar.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (58:25)
Det var ett annat hett ämne just nu. Jag tänkte in lite på gut brain axis. Eller tarm–hjärna-axeln.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (58:40)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (58:42)
Kan du förklara det på ett enkelt sätt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (58:45)
Ja, så mage och tarm kommunicerar med varandra på olika sätt. Både, eller främst genom själva nervcellerna, men också genom ämnen som produceras. Så det är en tvåvägskommunikation mellan bakterierna och hjärnan via de här två sätten.
Och det är otroligt intressant hur det här fungerar och påverkar hur vi mår. Vi har vissa bakterier som producerar ämnen som går över tarmväggen ut i blodbanan, cirkulerar upp till hjärnan och går över blod-hjärnbarriären som påverkar vår kognition, vårt minne och även vårt humör. Vi vet att vissa ämnen också påverkar risken att utveckla depression.
Och sen vet vi också att våra tankar också påverkar vår fysiologi. Och hur vi upplever vår miljö och vårt liv. Vilket kan addera en stress, öka kortisol och så vidare vilket påverkar vårt mikrobiom.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:00:23)
Det känns som att allt egentligen kokar ner till stress hur man än vänder och vrider på det.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:00:28)
Stressen är förödande. Det finns så mycket vi kan göra med oss själva på ett inre plan. Att jobba med våra tankar och våra känslor som gör att vi mår bättre.
På Karolinska används faktiskt... ett... Vad ska man säga? En teknik där man riktar tankar mot sin kropp vid ett visst tillfälle.
Så man ger uppmärksamhet till sina symtom en viss tidpunkt. För att sedan inte göra det. Och det har man sett påverka de här individerna positivt.
Alltså att de får mindre symtom av sin magproblematik. Men främst vid IBS.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:01:31)
Om man ger dem uppmärksamhet men inte stressar över det 24/7?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:01:38)
Exempelvis för de flesta som lider av diarré och behöver springa på toaletten efter att man äter någonting eller på grund av stress. De slukas av sina tankar mot sin kropp och styr man det här och får hjälp med det man behöver terapi och jobba med det här, då det fungerar. Yoga, meditation, hypnoterapi fungerar också.
Superbra verktyg.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:02:10)
Vi säger man har IBS, uppenbarligen har vi pratat mycket om tarmen och tarmfloran, det är alltid ett bra steg att börja med tänker jag. Så att du behöver se över resten. För ofta är kanske maten det som är enkelt att ta på.
Men det mentala är jag absolut själv skyldig till också för att det är svårare att prioritera. Dels för man har just det, Dels för att man måste känna efter. Ge sig tid att faktiskt bara vara.
I dagens samhälle är det jättesvårt. Om du några tips till den som har problem, var kan man börja?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:02:58)
Oj, vart kan man börja? Jag skulle säga att kartlägga hur ens vanor och hur ens liv ser ut. Som jag nämnde i början, att kartlägga.
Man kan göra det för sig själv bara, men fotografera maten man äter. Notera tidpunkter. Skriva ner hur magen mår och hur ofta man går på toaletten och hur bajset ser ut.
Det finns något som heter Bristol Stool Chart som man kan kolla på och skatta sin avföring.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:03:27)
Mm.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:03:28)
Finns en viss skala. Samma sak med sömnen. Sen se, vad kan jag förändra i mitt liv just nu?
Vad har jag lägst tröskel till att förändra? Och det måste komma från en själv att man känner sig motiverad för att det finns... Man kan ju aldrig få en annan person att göra en förändring om det inte kommer från dem själva.
Sen skulle jag säga, kolla på livet och identifiera vad som skänker glädje och njutning och vad som inte gör det. Så ta bort en sak som gör, eller förändra en sak som gör att man får en ökad stress och dålig känsla och dålig energi och lägga till någonting som ger. Och sen göra det ytterligare ett steg över tid.
Då brukar det balansera livet om man mår bättre med tiden. Men det är sjukt svårt att göra det här själv. Nästan uteslutande alla jag möter är...
De har googlat och sökt och letat och läst i forum och testat så mycket och använt AI för att få tips och råd och så där. Det är svårt att... Få en rekommendation som är baserad på ens egen situation, fysiologi, så att rådet är i rätt kontext.
Men att söka hjälp är väl det första, för det är många som bara går och mår dåligt och inte söker hjälp. Och ge inte upp, kriga på med att få... lämna avföringsprov på vårdcentralen och se hur matsmältningen fungerar. Och ta basal blodpanel för att se hur näringsstatus ser ut och börja där.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:05:30)
Som vi även pratade om innan vi började. Just det här med vad som ger njutning i vardagen. Man fastnar i någonting.
Men jag måste leva så här. Det ska vara perfekt och man måste gå all in. Man glömmer bort... vänner och tid för sig själv, familjen och paus.
Till exempel, det känns som att allas scheman är fullspäckade hela tiden.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:06:16)
Mm, ja men precis.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:06:19)
Du är coach för ett gymnastiklag.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:06:24)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:06:26)
Är du gymnast från början själv också?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:06:30)
Ja, jag är gammal gymnast.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:06:33)
Och vad var det med? Du hade VM-guld i...
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:06:37)
Ja, inte VM-guld, det hade varit otroligt. Det finns nog inte VM i den sporten, men jag har spelat amerikansk fotboll så jag har ett SM-guld. Ja, det är också coolt.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:06:51)
Jag är själv alltid så avundsjuk och fascinerad av de som verkligen har hobbies. Jag kan fråga mig vad jag är intresserad av. Ja, hälsa och träning, och skrivande givetvis.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:07:05)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:07:06)
Det är sällan jag ger mig tid att faktiskt göra det.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:07:10)
Det är svårt. Mm. För många...
Ja, för många fungerar det. Men det viktigaste skulle jag säga att göra något som känns bra i din kropp för att du älskar att göra det och njuter av det. Alltså, göra det som du njuter av att göra, oberoende av vad någon annan tycker eller känner eller ser på det.
Och ett, inte ta livet så seriöst. Det gör liksom ingenting om man gör någon besviken eller att man inte dyker upp där eller... inte är med sina vänner eller sin partner eller så där utan utgår från sig själv och sen sätter man sig själv först och det här pratar jag ofta om att man som mor bör göra att receive then give, vi behöver få först innan vi har utrymme att ge och det är, det är ett bra tankesätt i livet generellt att har man, ger man sig själv njutning och utrymme.
Då inspirerar det ofta andra att också göra det och då mår alla bättre.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:08:42)
Jag tror att som mamma är det svårt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:08:49)
Det är också tufft.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:08:50)
Det är det jag har tänkt inför denna gången. Att jag måste bli bättre på att komma hemifrån. Jag
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:08:57)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:08:59)
jobbar 100 % hemifrån. Jag går här inom fyra väggar. Sen hämtar man på förskolan och allting är fantastiskt.
Just att man, för min del är det tid med vänner, att bara få vara sig själv. Att prata om något annat. Det är väl det jag tror många känner igen sig i.
Att behålla sitt gamla jag men också lyckas vara en bra mamma utan att få dåligt samvete... Så
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:09:32)
Mm.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:09:34)
att det är en svår balansgång.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:09:36)
Ja, det är det. Men att bara acceptera att det är som det är just nu och att det är föränderligt och att det är en transformation i livet som man bara får följa det här flödet och typ inte ta det så allvarligt. Och hitta de här små stunderna i vardagen för sig själv där man, där man, de här glimmers.
Små ljuspunkter. Vara lite i nuet. Det skänker mycket.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:10:12)
Vad är dina?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:10:20)
Att inse att jag har sovit innan jag går upp ur sängen är en sån här, wow! Jag är så lycklig just nu. Sen skulle jag säga att det är typ allt.
Jag är en väldigt så, person som älskar allt och njuter av mycket. Det kan vara allt från att bara gå upp ur sovrummet och titta ut genom fönstren här. Nu har jag en fantastisk natur precis utanför mina fönster.
Det är en grej. Sen att se på de sakerna jag har hemma älskar jag. Noga utvalda.
Och bara göra kaffe. Hälla upp kaffe. Att gå in på toaletten och sätta det jag vill i ansiktet.
Det är så underbart. Välja kläder, älskar det. Bädda sängen.
Ringa mina vänner och babbla. Jag en superbabblare.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:11:22)
Det är någonting man inte borde sluta med. Jag är också en babblare. Jag märker också att det försvinner mer och mer.
Man ringer inte så många längre. Man har vissa, annars är det att skriva för att hinna hålla kontakt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:11:44)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:11:45)
Men att prata i telefon absolut... fanns inget bättre i tonåren, ligga och prata telefon i flera timmar.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:11:53)
Ja, så härligt att babbla. Det ger mycket. Sen är jag ju en supersocial person och älskar att prata med alla människor överallt typ.
Och får mycket energi av det. Det är underbart tycker jag. Att prata med dig som också delar det här intresset är också fantastiskt.
Mm.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:12:21)
Vad önskar du att förstå mer om kroppen? Är sambandet, hur allt hänger ihop eller är det specifikt tarmen?
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:12:36)
Att den är föränderlig och att vi har kraft att påverka.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:12:41)
Det är väl det viktiga egentligen att vi kan påverka. Att vi inte är dömda till att må dåligt.
Johanna Holtz, Klinisk nutrionist & hälsocoach (1:12:50)
Och att det faktiskt påverkar vår livskvalitet och hur vi ser på livet. För är vi friska, pigga och starka, då mår vi också så jäkla mycket bättre. Och mår man...
Har man ont? Alltså bara går man med obehag i magen, då blir man mer lätt irriterad, alltså bara av smärta generellt. Och man... blir inte lika lycklig som om man hade varit frisk.
Och jag lider med alla som går runt och mår dåligt utan att få rätt hjälp. Men det finns hjälp att få och man behöver inte må dåligt. Och det finns saker man kan göra.
Man måste bara göra det i rätt ordning och veta vad det är.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:13:37)
Det är väl lite därför vi är här också. Det känns som att många som jobbar på något sätt inom hälsa har ju själv en historik. Nåt som har hjälpt och som vill nå ut och hjälpa andra.
Det är i alla fall min upplevelse. Det började ju någonstans med min epilepsi. Jag är tacksam för att jag fått det.
Dels har den gjort mig sjukt, den har gett mig kämparglöd. Men också att jag har hittat personer som brinner för samma sak. Och ett varför.
Jag har alltid uppskattat att skriva och jag har vetat att jag vill jobba med kommunikation. Du var inne lite på i början att folkhälsan ser mörkt ut. Är det någonting som gör dig hopp inom framtidens hälsa?
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:14:50)
Är det någonting som ger dig hopp inför framtidens hälsa för människor? Är det den individbaserade funktionsmedicinen, eller?
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:15:02)
Men att det finns så, både på individnivå, men också många företag och organisationer som kämpar med att få rätsida på hur världen ser ut i dag egentligen. Hur maten och livsmedelsproduktionen fungerar och vad våra råd och rekommendationer är baserade på. Det är väl det att det pratas mycket mer.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:15:30)
Där är sociala medier fantastiskt faktiskt.
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:15:33)
Ja, absolut.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:15:35)
Där är också mycket som inte stämmer. Man får vara kritisk och vara uppmärksam på vad man själv tittar på, för det styr ens algoritmer och så. Utan sociala medier hade jag absolut inte haft all den informationen jag har i dag. Jag hade inte hittat dig, exempelvis.
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:15:59)
Precis.
Det är jag glad för. Men det finns också många organisationer som kämpar för att få ett friskare samhälle. Typ Frisk Mat, Reformaten, Äkta Vara.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:16:16)
De hade jag inte vetat vilka det var, om det inte vore för Instagram.
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:16:53)
Fantastisk vetenskapsjournalist.
Som lyfter många viktiga ämnen. Ja, underbart.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:16:53)
Tack så jättemycket.
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:16:58)
Tack själv. Vi får ses när du är redo och har din bebis. Då får vi prata mer om barn kanske.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:17:15)
Det är något du verkligen brinner för.
Johanna Holtz, Klinisk nutritionist & hälsocoach (1:17:17)
Ja.
Emma Köhn, Hälsoexpert Glimja (1:17:19)
Absolut. Tar vi nästa gång.
